Blogginlägg -
”Dags för nya lärandeformer inom högre utbildning”
Hur kan företag hitta en lösning för att kompetensutveckla medarbetare? Det ständiga lärandet står i fokus för dagens organisationer. Mittuniversitetet och CER driver frågan och genomför just nu ett pilotprojekt inom bank- och finansbranschen. Vi har lånat ut pennan till Peter Öhman, professor i företagsekonomi och ledare för CER, som här delar med sig av sina tankar kring projektet och det livslånga lärandet.
Högskolan – eiffeltorn eller fabrik?
Det har länge diskuterats huruvida universitetet och högskolor ska betraktas som ett eiffeltorn eller en fabrik. Den första utgångspunkten innebär att lärosätena på egen hand har att bestämma vilka kurser och utbildningar som ska erbjudas för att forma deltagarna till bildade samhällsmedborgare, medan den andra utgångspunkten innebär att lärosätena har att producera det som arbetsmarknaden efterfrågar och utbilda deltagarna inför deras kommande yrkesliv.
Oavsett utgångspunkt har synen på högre utbildning länge varit att det är något som framför allt yngre personer genomgår innan de blir bildade samhällsmedborgare och/eller inleder sina yrkesbanor. Traditionellt har många universitets- och högskoleutbildade personer också varit sin bransch trogen och ibland tillbringat sina yrkesverksamma år på en och samma arbetsplats. Anställdas vidareutbildning har främst varit en fråga för arbetsgivarna.
En förändrad arbetsmarknad ställer nya krav på utbildning
Svensk arbetsmarknad är dock inte längre lika statisk som tidigare. Varje år beräknas cirka 900 000 jobb omsättas samtidigt som närmare 500 000 jobb försvinner och ett något större antal tillkommer. Detta ställer nya krav på den högre utbildningen. De i många stycken genomgripande förändringar som både Sverige och stora delar av övriga världen genomgår till följd av digitalisering och automatisering bidrar ytterligare till att utbildningskartan behöver ritas om. Den tekniska utvecklingen ger nya möjligheter att stödja lärande beroende eller oberoende av samtidighet och såväl på plats i lektionssalar som på distans via mobila enheter eller stationära datorer och där kommunikationen sker via lärplattformar, videokonferenssystem eller sociala medier.
Vän av ordning kan förvisso peka på att strukturomvandlingar inte är någonting nytt, men denna gång rör det sig om snabba förändringar som genomsyrar hela samhället. Sådana förändringar prövar även arbetsgivares och anställdas vilja och förmåga att snabbt ta till sig ny teknik, nya affärsmodeller, nya arbetssätt och inte minst nödvändiga kompetenser för att möta en förändrad tillvaro.
Diskussionerna handlar ofta om vad som saknas för att yrkesutbildningarna ska anpassas till framtida behov. Men varför stanna där? Minst lika viktigt är det att diskutera vad som kan göras för att utbildningar riktade till redan yrkesverksamma ska bidra till en bättre matchning på arbetsmarknaden. Här har Riksrevisionen betonat att högre utbildning har en central roll i fråga om att utveckla avancerade kompetenser tillämpliga i ett digitaliserat samhälle. Därmed skulle utbildning för de redan yrkesverksamma kunna vara en kärnuppgift för universitetet och högskolor och med det skulle en delvis ny syn på lärande kunna växa fram.
BUFFL – pilotprojekt för kompetensutveckling inom bank- och finansbranschen
Genom att fokusera på hur sociala och tekniska nätverk kan möjliggöra nya former av kompetensutveckling utmanar Mittuniversitetet och Centrum för forskning och ekonomiska relationer (CER) den rådande synen på kompetensutveckling och lärande. Konkret arbetar vi med att utveckla korta flexibla universitetskurser med ett användarvänligt teknikstöd och med att sudda ut traditionella gränser mellan formellt och informellt lärande.
Ett pågående pilotprojekt kallat BUFFL (Branschutveckling hos banker och försäkringsbolag genom flexibelt livslångt lärande) – som finansieras av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova – riktar sig primärt till specialister inom bank och försäkring i syfte att vidareutveckla pågående och initiera nya kompetensutvecklingsinsatser inom denna bransch. Målet med projektet är emellertid mycket högre ställt än att skapa kurser för denna specifika målgrupp. Ambitionen är att utveckla en nationellt användbar modell för utbildning för yrkesverksamma inom alla typer av branscher som behöver sådana kompetenser som kan hjälpa dem att hantera ständiga förändringar och där det flexibla lärandet för både individer och organisationer är i fokus.
