Samsjuklighet viktig faktor vid val av behandling för psoriasis

Graden av komorbiditet skiljer sig signifikant mellan patienter som förskrivits apremilast jämfört med andra systemiska behandlingar mot psoriasis och/eller psoriasisartrit. Det visar en svensk studie som presenterats på the 6^th World Psoriasis & Psoriatic Arthritis Conference.

– Vår slutsats är att patienternas samsjuklighet är en viktig faktor vid förskrivning av systemisk behandling. Resultaten understryker vikten av att anpassa behandlingen efter den enskilda individen, säger Tore Särnhult, medförfattare till studien och ledande expert på området.

Närmare 300 000 personer i Sverige lever med psoriasis. Omkring en tredjedel av dem utvecklar även psoriasisartrit, som utöver hudbesvär också ger sig på lederna. Många av dem som lever med dessa sjukdomar har också en betydande samsjuklighet med exempelvis hjärt-kärlproblem, mag-tarmbesvär, diabetes och psykisk ohälsa.

Nu visar en retrospektiv registerstudie på över 30 000 svenska patienter att de som haft högst grad av komorbiditet vid behandlingsstart signifikant oftare förskrivits behandling med apremilast än med andra systemiska behandlingar. De behandlingar som analyserats är, utöver apremilast, metotrexat och biologiska behandlingar uppdelat på interleukin- och TNF-hämmare.

Med hjälp av uppgifter från patientregistret respektive läkemedelsregistret har forskarna bedömt patienternas nivå av komorbiditet med Charlson Comorbidity Index (CCI), en erkänd och etablerad metod för kategorisering av komorbiditeter baserat på ICD-koder. Varje komorbiditet viktas till ett värde från ett till sex beroende på dess associerade mortalitetsrisk. Som exempel kan nämnas att reumatisk sjukdom viktas till ett medan en metastatisk solid tumör viktas till sex. Därefter summerades patienternas viktade värden till ett så kallat CCI score. Ett sammanräknat score på 0–2 kategoriserades som låg grad av komorbiditet, 3–4 som måttlig medan allt över fem räknades som hög.

Genomsnittlig CCI score för patienter som förskrevs apremilast var 0,81vilket ska jämföras med 0,6 för metotrexat, 0,46 för TNF-hämmare och 0,61 för interleukinhämmare. Av patienter med hög (≥5) CCI score behandlades cirka fyra procent med apremilast, en dubbelt så stor andel jämfört med dem som fick metotrexat respektive interleukinhämmare och fyra gånger större andel än TNF-behandlade. Mönstret går igen när det gäller patienter med måttlig (3–4) CCI score. I denna kategori behandlades sju procent med apremilast mot sex för IL-hämmare, fyra för TNF-hämmare och fem procent för metotrexat.

– Samsjuklighet är ett betydande problem för många med dessa diagnoser och därför blir det ännu viktigare att patienterna kan tolerera sin behandling under lång tid samtidigt som risken för interaktioner med andra läkemedel minimeras, säger Tore Särnhult som till vardags är verksam vid Hallandskustens hudmottagning i Kungsbacka.

I studien kunde man också visa att patienter som får biologiska läkemedel (anti-TNF eller anti-IL) är yngre vid tidpunkten för första PsO- eller PsA-diagnosen än patienter som får metotrexat eller apremilast.

– Dessa robusta data stöder vetenskapligt de tankar vi dermatologer redan har kring val av behandling till äldre och sköra patienter med psoriasis, men även dem med många komorbiditeter, säger Tore Särnhult.

Comorbid Conditions Influence Prescription of Systemic Pharmaceutical Treatment in Swedish Patients with Psoriasis and Psoriatic Arthritis presenterades vid the 6^th World Psoriasis & Psoriatic Arthritis Conference som hölls virtuellt från Stockholm den 30 juni till den 3 juli. Utöver Tore Särnhult, MD, medverkade Jonatan Freilich, PhD; Natalia M Stelmaszuk, MSc; Ylva Kaiser, PhD, och Maria K Svensson, MD, PhD. Studien sponsrades av Amgen AB. Apremilast säljs under namnet Otezla.

För ytterligare information om studien, kontakta Ylva Kaiser, Medical Science Liaison inom inflammation på Amgen och medförfattare till studien, 070–148 95 22