Starka data för Kyprolis mot myelom på ASH 2015

Kyprolis i kombination med dexametason fördubblar tiden utan sjukdomsförsämring jämfört med äldre proteasomhämmare. På ASH, världens största blodcancerkongress som just nu pågår i Orlando, presenteras nya övertygande data för Kyprolis vid myelom, en allvarlig form av benmärgscancer.

– Mycket talar för att Kyprolis kommer att spela en central roll i framtidens behandling av myelompatienter, säger docent Bo Björkstrand, överläkare vid Hematologiskt centrum på Karolinska Universitetssjukhuset och en av Sveriges främsta experter på myelom.

Varje år får omkring 600 personer i Sverige diagnosen myelom, en obotlig form av benmärgscancer. Myelom uppstår i benmärgen och kan bland annat leda till nedbrytning av skelettet, smärta, trötthet och ökad känslighet mot infektioner. Till en början svarar de flesta bra på behandling, men så småningom får i stort sett alla patienter återfall samtidigt som effekten av cellgiftsbehandling avtar.

Potential att bli hörnpelare i myelombehandling
Kyprolis (carfilzomib) i kombination med lenalidomid och dexametason godkändes så sent som i november i år för behandling av patienter som fått återfall i myelom och som genomgått minst en tidigare behandling. Kyprolis är en helt ny typ av proteasomhämmare som binder irreversibelt till proteasomerna, den del av cellen som bryter ner defekta proteiner. Detta leder till en ansamling av restprodukter i myelomcellerna som då slutar att dela sig och genomgår programmerad celldöd, så kallad apoptos.

Vid the 57th American Society of Hematology Annual Meeting and Exposition, världens största blodcancerkongress som i år hålls i Orlando, presenteras ett flertal abstracts som tydliggör den potential som Kyprolis har som hörnpelare i framtidens kombinationsbehandlingar mot myelom.

– Kombinationen av påtagligt längre tid utan sjukdomsutveckling i snart sagt alla patientpopulationer och relativt sett milda biverkningar gör att Kyprolis så småningom kan komma att ta plats i första linjens behandling, säger Bo Björkstrand som också är ordförande i Svenska Myelomgruppen.

Data från fas III-studien ENDEAVOR, där Kyprolis i kombination med dexametason jämförs med bortezomib + dexametason, visar att Kyprolis i det närmaste fördubblar tiden utan sjukdomsförsämring, 18,7 månader mot 9,4 i median. Dessa resultat, som ursprungligen presenterades vid ASCO 2015, publiceras idag i den ansedda medicinska tidskriften the Lancet Oncology samtidigt som inte mindre än tre subgruppsanalyser nu presenteras på ASH.

I en av dessa analyseras inverkan av tidigare behandling med bortezomib eller lenalidomid. Analysen visar på en gynnsammare risk-nyttaprofil för Kyprolis än för bortezomib, oberoende av så väl antal som typ av genomgångna behandlingsregimer.Den progressionsfria överlevnaden bland patienter som genomgått en tidigare behandling var i median 22,2 månader i Kyprolis-gruppen mot 10,1 i bortezomib-gruppen. Motsvarande siffror efter två eller fler behandlingar var 14,9 (Kyprolis) mot 8,4 (bortezomib).

I en annan analys jämfördes utfallet hos Kyprolis- respektive bortezomib-behandlade patienter med avseende på ålder. Behandling med Kyprolis gav kliniskt meningsfullt förbättrad progressionsfri överlevnad i samtliga undersökta åldersgrupper. Störst var fördelen bland de äldsta, 75 år och äldre, där den progressionsfria överlevnaden var 18,7 månader i Kyprolis-gruppen mot 8,9 i bortezomib-gruppen.

I en tredje subgruppsanalys jämförs de båda behandlingsregimerna med avseende på cytogenetisk riskstatus hos respektive patient vid studiens början. Hög risk definieras i detta sammanhang som förekomst av genetisk subtyp t (4:14) eller t (14:16) i ≥10% av screenade plasmaceller, eller 17p-deletion i ≥20% av screenade plasmaceller. Hos patienter med hög risk gav Kyprolis en progressionsfri överlevnad på 8,8 månader vilket ska jämföras med 6,0 månader i bortezomib-gruppen.

Också en subgruppsanalys av fas III-studien ASPIRE visar att tillägg av Kyprolis ger signifikant längre progressionsfri överlevnad än enbart lenalidomid och dexametason, oavsett cytogenetiska riskfaktorer. Här definierades hög risk som förekomst av genetisk subtyp t (4, 14) eller t (14; 16) eller 17p-deletion i ≥60% av screenade plasmaceller. Patienter med hög cytogenetisk risk som behandlats med Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason uppnådde en progressionsfri överlevnad på 23,1 månader mot 13,9 månader i den grupp som enbart fått lenalidomid och dexametason.

För kompletterande information om bland annat säkerhet, se internationellt pressmeddelande (på engelska).

För ytterligare information, kontakta:
Maria Eriksson Svensson, medicinsk chef, Amgen, tel: 076–109 94 40