Gå direkt till innehåll

Blogginlägg —

Massivt trä 2026: Vägen mot ökad försäkringsbarhet

Intresset för att bygga i massivt trä fortsätter att utvecklas. Samtidigt som kunskapen, forskningen och erfarenheten ökar, kvarstår viktiga frågor kring hur riskerna ska hanteras och hur projekten kan göras attraktiva för försäkringsmarknaden.

För svenska byggherrar, fastighetsägare, entreprenörer och investerare handlar frågan därför inte bara om det går att bygga i trä, utan om hur projektet utformas för att skapa motståndskraft, begränsa potentiella skador och möjliggöra en effektiv återställning efter en incident.

Internationellt ser Aon hur ny forskning, förbättrad vägledning kring fukthantering och ökad samverkan mellan försäkringsgivare, entreprenörer, forskare och andra aktörer skapar ett bättre underlag för riskbedömning av byggnader i massivt trä. Samtidigt betonar originalartikeln att den förbättrade kunskapen inte innebär att de grundläggande riskerna har försvunnit.

Brandrisk handlar om mer än själva materialet

Forskning och tester kring brandegenskaper i massivt trä ger allt mer kunskap om hur konstruktionerna fungerar vid brand. Resultaten visar samtidigt att byggnadens prestanda inte kan bedömas enbart utifrån materialvalet.

Detaljutformning, brandskydd, kvalitet i genomförandet och hanteringen efter en brand har stor betydelse. Försäkringsgivare vill därför inte bara förstå om byggnaden klarar själva brandförloppet, utan även vad som händer efteråt: hur eventuellt släckvatten hanteras, hur konstruktionen torkas, vilka delar som kan repareras eller behöver bytas ut och hur snabbt verksamheten kan återupptas.

Det gör återställningsförmågan till en central del av riskbilden.

Fuktrisk behöver hanteras genom hela byggnadens livscykel

Fukt är fortsatt en av de viktiga riskfrågorna vid byggande i massivt trä. Originalartikeln beskriver hur synen på fukthantering utvecklas från att huvudsakligen vara en fråga under byggfasen till att omfatta design, konstruktion, drift, underhåll och återställning.

För ett projekt blir det därför viktigt att kunna visa hur fukt ska:

- förebyggas och upptäckas
- lokaliseras, även i dolda delar av konstruktionen
- hanteras och torkas ut
- följas upp efter en skada
- hanteras utan att skapa onödigt långa avbrott

Ur ett försäkringsperspektiv är själva exponeringen för vatten alltså bara en del av frågan. Minst lika viktigt är hur snabbt en skada kan identifieras och hur säkert och effektivt byggnaden kan återställas.

Tre områden som kan stärka ett projekts försäkringsbarhet

1. Visa erfarenhet och tydligt ansvar

Försäkringsgivare behöver förstå vilken kompetens som finns genom hela projektet. Relevant erfarenhet hos beställare, projektörer, tillverkare, entreprenörer och den framtida driftsorganisationen kan därför vara en viktig del av försäkringsdialogen. Tydliga roller och ansvarsområden skapar dessutom större trygghet kring hur identifierade risker faktiskt kommer att hanteras.

2. Planera för återställning redan i designfasen

Riskhantering bör inte enbart fokusera på att förhindra en skada. Projektet behöver också kunna svara på frågan: Vad gör vi om något faktiskt händer?

Det kan exempelvis innebära att redan i projekteringen ta hänsyn till åtkomst till kritiska och dolda delar av konstruktionen, hur instängd fukt kan upptäckas och avlägsnas, hur skadade komponenter kan isoleras och bytas samt hur reparationer kan verifieras efteråt.

3. Gör riskhanteringen tydlig för försäkringsmarknaden

En stark försäkringspresentation består inte enbart av en lista över riskåtgärder. Den behöver visa hur åtgärderna tillsammans minskar sannolikheten för en skada och begränsar konsekvenserna om en skada ändå inträffar.

Kompetens i projektteamet, brand- och fukthantering, kvalitetssäkring, byggsekvenser och planer för återställning behöver därför ses som delar av samma riskbild. Målet är att ge försäkringsgivaren tillräckligt med information för att kunna bedöma projektet utifrån dess egna förutsättningar.

Leveranskedjan är också en del av risken

Ökad tillverkningskapacitet kan stödja utvecklingen av byggande i massivt trä, men många projekt är samtidigt beroende av specialiserade leverantörer, projektspecifika komponenter och komplex logistik.

Detta påverkar inte bara genomförandet av projektet. Efter en skada kan tillgången till ersättningskomponenter, leveranstider och alternativa leverantörer påverka hur snabbt fastigheten kan återställas och verksamheten återupptas. Originalartikeln lyfter därför leverantörskapacitet, kvalitetssäkring, ledtider och alternativa inköps- och reparationsmöjligheter som relevanta delar av riskbedömningen.

Tidig dialog kan göra skillnad

Försäkringsbarhet är inte en fråga som bör lämnas till slutet av ett byggprojekt.

När risk-, försäkrings- och tekniska specialister involveras tidigt blir det lättare att koppla samman tekniska beslut, byggmetoder och återställningsplanering med projektets försäkringsstrategi. Originalartikeln pekar på att organisationer som arbetar på det sättet ofta har bättre förutsättningar att omsätta sina riskåtgärder i ett underlag som skapar förtroende hos försäkringsgivare.

För den svenska marknaden är det kanske den viktigaste slutsatsen: ökad kunskap om massivt trä är positivt, men god försäkringsbarhet skapas på projektnivå.

Ett projekt som tidigt kan visa hur brand, fukt, kvalitet, leveranskedja och återställning hanteras skapar bättre förutsättningar för en konstruktiv dialog med försäkringsmarknaden. Dessa åtgärder har också en tydlig inverkan på försäkringsutbud och pris.

Vill du veta mer?

Vill du diskutera riskhantering och försäkringsfrågor kopplade till byggprojekt och fastigheter? Kontakta Jerker Albin jerker.albin@aon.se, ansvarig för Risk Management och Risk Analytics på Aon i Sverige, eller Jenni Valkeapää jenni.valkeapaa@aon.fi, Head of Property, Nordic Broking Centre.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter