Stora kunskapsluckor om barncancer hos allmänheten

Det råder bristande kunskap hos allmänheten när det kommer till barncancer visar en ny Sifoundersökning som Barncancerfonden låtit genomföra. Drygt 40 procent vet inte att det är skillnad mellan barn- och vuxencancer och det finns en osäkerhet kring vad det är som skiljer dem åt. Ungefär lika stor andel tror felaktigt att föräldrarnas levnadsvanor kan öka risken för att deras barn kan drabbas av cancer.

I en nyligen genomförd undersökning* har Barncancerfonden undersökt allmänhetens kunskaper om barncancer. Resultatet visar att det både finns stora kunskapsluckor och flera missuppfattningar om sjukdomen. Av de tillfrågade uppger drygt 40 procent att de är osäkra eller inte tror att det är någon skillnad på barn- och vuxencancer. Nästan varannan tillfrågad tror att föräldrarnas levnadsvanor ökar risken för att deras barn ska drabbas av cancer. En uppfattning som är vanligare bland män än kvinnor (55 procent bland män jämfört med 37 procent bland kvinnor).

– Barncancer består av närmre 100 olika sällsynta diagnoser som ofta helt saknar motsvarighet bland de vanligaste cancerformerna hos vuxna. Orsaken till barncancer skiljer sig också oftast från vuxencancer. Gemensamt för majoriteten alla barncancersjukdomar är att man idag inte känner till någon yttre faktor i omgivningen som är av stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen, säger Kim Ramme, forskningschef på Barncancerfonden.

Nya behandlingar behövs

Svensk barncancervård håller hög internationell nivå när det kommer till överlevnad, men när det handlar om tillgång till nya och godkända behandlingar så ligger barnonkologin efter vuxenonkologin. Att det i snitt tar över 6 år innan ett läkemedel som godkänts för vuxna utökas till att även inkludera barn är det få som känner till. Hälften av de tillfrågande underskattar tiden eller är osäkra på hur lång tid det tar för ett läkemedel som godkänts för behandling av vuxencancer att godkännas för behandling av barn.

– För att fler barn ska överleva krävs mer forskning. Vi vill också se att fler kliniska prövningar görs så att fler läkemedel blir utprovade på och godkända för barn och att studier för vuxna även inkluderar barn där det är möjligt, menar Kim Ramme.

Ärftliga faktorer kartläggs

Det är fortfarande oklart vad som orsakar cancersjukdom hos barn även om forskarna på senare år har identifierat fler ärftliga faktorer som kan bidra till cancerutveckling. Däremot finns det inget som pekar på att föräldrarnas levnadsvanor ökar risken för att drabbas av cancer i barndomen. Cancern är alltså inte livsstilsrelaterad, vilket den ofta är hos vuxna.

– Det är i stället mer troligt att något slumpmässigt råkar gå fel under den intensiva celldelningen som sker hos en individ som växer. I några fall finns en medfödd genetisk förklaring. Det pågår forskning för att öka kunskapen om dessa genetiska tillstånd som innebär ökad risk för barncancer, så kallad barncancerpredisposition, säger Kim Ramme.

Ett liv efter barncancer

I dag finns över 12 000 barncanceröverlevare i Sverige, där majoriteten är över 18 år. Ungefär 70 procent lever med komplikationer orsakade av behandlingen eller sjukdomen. Det kan handla om bestående funktionsnedsättningar, som förvärvade hjärnskador, kognitiva funktionsnedsättningar, nedsatt immunförsvar och psykisk ohälsa. Att barncanceröverlevare drabbas av komplikationer känner endast en av tio till.

– För många drabbade är slutet på cancerbehandlingen bara början på en livslång kontakt med hälso- och sjukvården. Barncancerfonden stödjer forskning som ska bidra till att vi kan ge mer skonsamma behandlingar med läkemedel som är mer effektiva mot cancern men mindre skadliga för resten av kroppen. Vi satsar också på forskning som ska minska komplikationerna hos vuxna som haft cancer i barndomen.

Barncancerfonden har sedan starten satsat över 4 miljarder på forskning för att hitta mer effektiva läkemedel och behandlingar som minskar biverkningar och skador senare i livet, men stödjer också forskning som kan göra tillvaron bättre för vuxna barncanceröverlevare.

– Att sprida kunskap om livet efter barncancerbehandling är viktigt för att öka förståelsen för de svårigheter man kan få senare i livet, i skolan eller på arbetsplatsen. Därför gör vi denna kunskapsmätning och därför fortsätter vi att arbeta för att kunskapen ska nå ut där den behövs, avslutar Kim Ramme.

För mer information om barncancer och Barncancerfondens arbete, vänligen besök www.barncancerfonden.se

* Undersökningen genomfördes i Verians riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade onlinepanel, Sifopanelen, under tidsperioden 4 april till 9 april 2025. Totalt genomfördes 1001 intervjuer med den svenska allmänheten 18–80 år. Resultaten har vägts (kön, ålder och region) för att spegla den svenska allmänheten 18–80 år som helhet.