Budgetpropositionen 2024 - vad innehåller den och vilka skattekonsekvenser har vi att vänta?

Den 20 september 2023 överlämnades regeringens budgetproposition för 2024 till riksdagen. Enligt regeringen är budgeten satt utifrån att möta lågkonjunkturen med en återupprättad arbetslinje, bekämpa inflationen, stötta hushåll och välfärd, öka tryggheten för alla människor i Sverige och fokus på ett starkare försvar och en välfärd att lita på.

På företagssidan innehåller budgeten även satsningar på strukturreformer för ökad tillväxt. Målet är att göra det enklare att driva företag, exempel på förslag är lättnader från byråkrati och administration, minskade administrativa kostnader och kortare handläggningstider hos myndigheter. I den här artikeln kommer vi framför allt beröra de delar av budgeten som påverkar skatterna för företagare och fysiska personer.

Höjt tak för ROT- och RUT arbeten

Byggsektorn är extra hårt drabbat av det besvärliga ekonomiska läget. Många byggföretag upplever ökade priser och minskad efterfrågan. För att stötta bland annat byggsektorn föreslås en höjning av taket för ROT och RUT med förhoppning av ökad efterfrågan på dessa tjänster. Förslaget innebär att taket för ROT-avdraget höjs från 50 000 kronor till 75 000 kronor 2024 och att separata tak införs för ROT och RUT. Förslaget föreslås att träda i kraft den 1 juli 2024. Det höjda taket föreslås gälla hela 2024, men det kommer endast gå att nyttja 50 000 kronor i rotavdrag under första halvåret 2024.

Bättre möjligheter för företag att attrahera och behålla nyckelkompetens

För att skapa större möjligheter att attrahera och behålla nyckelkompetens finns ett förslag med i budgeten om skattelättnaden för utländska experter, forskare och nyckelpersoner. Förslaget innebär att skattelättnaden förlängs från fem år till sju år. Förslaget om expertskatt förväntas träda i kraft 1 januari 2024 och kan komma att tillämpas för vistelser i Sverige som påbörjats efter den 31 mars 2023. Syftet med expertskattereglerna är att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och att göra Sverige till ett attraktivt val för nyetableringar och val av land för koncernledande funktioner.

Översyn av det s.k. FoU-avdraget

Sedan 1 januari 2014 finns det s.k. FoU-avdraget, vilket är ett skatteincitament för forskning och utveckling. Tanken är att avdrag ska kunna medges med 20 procent av de totala arbetsgivaravgifterna upp till ett takbelopp. På grund av att avgifterna ändrats och avdraget inte får understiga ålderspensionsavgiften kan avdrag bara göras med 19,59 procent för tillfället. Med anledning av detta föreslås en lagändring så att avdraget ska kunna nyttjas fullt ut. Ändringen föreslås träda i kraft 1 januari 2024 och tillämpas på ersättningar som utges, respektive inkomster som uppbärs, efter den 31 december 2023.

Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 15-18 åringar

Sedan 1 augusti 2019 finns en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18. Syftet med nedsättningen har varit att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden genom att göra det attraktivare för arbetsgivare att anställa ungdomar. Då regeringen bedömer att den svenska ekonomin befinner sig i ett svårt läge vill de slopa nedsättningen för att kunna satsa på andra åtgärder som bedöms som mer angelägna. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Tilläggsskatt för företag i stora koncerner

En särskild lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner föreslås införas och träda i kraft 1 januari 2024. Avsikten med det kommande förslaget är att införa rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen. Syftet med bestämmelserna är att förhindra vinstförflyttning till jurisdiktioner med låg eller ingen beskattning. Direktivet bygger på de modellregler med tillhörande kommentar som OECD/G20:s inkluderande ramverk (IF) arbetat fram. Enligt förslaget ska nationella och multinationella koncerner med en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro vara föremål för en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas.

Förslag inom momsområdet

För att förenkla för små företag att driva verksamhet har ett förslag lagts fram att höja omsättningsgränsen för mervärdesskatt från 80 000 kronor till 120 000 kronor. Detta tros leda till en förenkling för de företag som väljer att tillämpa undantaget. Förslaget föreslås att träda i kraft den 1 januari 2025.

Under våren 2020 beslutade EU om ändringar i direktiv 2006/12/EG (mervärdesskattedirektivet), dessa ska nu implementeras och föreslås träda i kraft 1 januari 2025. Ändringarna innebär:

• Beskattningsbara personer ska kunna tillämpa undantaget från skatteplikt i ett EU-land där de inte är etablerade, detta för att skapa samma förutsättningar för alla små företagare inom EU.
• Vissa virtuella evenemang och aktiviteter ska beskattas i Sverige om köparen är en icke beskattningsbar person som är bosatt eller stadigvarande vistas här eller om köparen är en beskattningsbar person som har säte för sin ekonomiska verksamhet här.
• Den reducerade momssatsen på 12 procent vid försäljning av konstverk börja gälla för alla som säljer konstverk (dock inte när vinstmarginalbeskattning tillämpas). Tidigare har den lägre skattesatsen bara omfattat upphovsmannen eller dennes dödsbos försäljning av konstverk.

Sänkt skatt på bensin och diesel

De senaste åren har priset vid pump för bensin och diesel stigit till rekordnivåer. Mellan 2020 och 2022 steg priset på bensin med 40 procent och dieselpriset med mer än 60 procent. De ökade kostnaderna har slagit hårt mot både hushåll och företagare. Av denna anledning föreslås i budgeten skattesänkningar på bensin och diesel. Energi- och koldioxidskatten på bensin sänks med 1,67 kronor (inkl. moms) 2024 och ytterligare med 75 öre (inkl. moms) 2025. Skatten på diesel sänks 2024 ner mot EU:s minimiskattenivåer, vilket innebär en sänkning på ca 43 öre (inkl. moms) jämfört med den nivå som skulle gällt 2024. I praktiken är dock detta en höjning jämfört med 2023 års nivå.

Utöver detta kommer även förslag på förlängd skattenedsättning för jordbruksdiesel för att stötta jordbruksnäringen som drabbats hårt av ökade priser. Reglerna för återbetalning av skatten ska även göras kvartalsvis i stället för årsvis från och med 2024 för att stärka företagens likviditet.

Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

Skattesänkningar införs för låg- och medelinkomsttagare som arbetar. Skattesänkningen tillsammans med en bidragsreform ska göra det mer lönsamt att jobba än att få bidrag. Av denna anledning har förslag om ett förstärkt jobbskatteavdrag lagts fram i budgeten för 2024.

Förslag har även lagts fram för sänkt skatt för pensionärer, bland annat genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget. Det har även lagts fram ett förslag att jobbskatteavdraget för äldre ska indexeras och utgå från arbetsinkomsterna och prisbeloppet, detta för att följa prisutvecklingen i samhället.

Pausad uppräkning av skiktgränsen

För att finansiera sänkt skatt på arbete föreslås en pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024, vilket innebär att gränsen kommer ligga kvar på 598 500 kronor, vilket är samma nivå som för 2023.

Kompensation för personer födda 1957 och 1959

Tidigare höjningar av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har inneburit att de personer som är födda 1957 respektive 1959 hamnat i en situation där de behandlats som pensionärer i det ena systemet, men inte i det andra. Detta har lett till en sämre skattemässig situation för dessa personer. För att komma till rätta med detta föreslås en kompensation genom att de får del av det förhöjda grundavdraget. Kompensationen bör vara skattefri och betalas ut via skattekontot. Förslaget är att detta ska träda i kraft den 1 juli 2024.

Höjd jämförelseräntan

Jämförelseräntan vid beräkning av förmånsvärdet av räntefria och räntebilliga lån ändras med 0,5 procent. Efter ändringen ska jämförelseräntan uppgå till statslåneräntan vid en viss tidpunkt plus 1,5 procent. Ändringen föreslås träda i kraft 1 januari 2024.

Plastpåseskatten ska avskaffas

I budgeten ligger ett förslag på att avskaffa plastpåseskatten den 1 november 2024. Under de senaste två åren har förbrukningen av tunna plastpåsar minskat och förbrukningen i Sverige ligger under hälften av EU:s mål per person. Med den anledningen och då skatten bedömts ha vissa negativa effekter såsom administrativa kostnader och ökad konsumtion av andra alternativ föreslås skatten avskaffas.

Sänkt skatt på snus, höjd skatt på cigaretter och spel

Skatten på snus föreslås sänkas med ca 3 kronor per dosa och skatten på ett paket cigaretter föreslås höjas med ca 4 kronor per paket. Ändringen föreslås träda i kraft 1 november 2024.

Punktskatten på spel höjs från 18 till 22 procent. Ändringen föreslås träda i kraft 1 juli 2024.

Förenklad beskattning av vissa fastighetsrelaterade inkomster i inkomstslaget kapital

Nedan följer förslag på ändringar som föreslås träda i kraft 1 januari 2024.

• Understiger den kontanta ersättningen vid överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering, eller uppdelning i lotter genom klyvning 42 000 kronor, ska kapitalvinsten inte tas upp.
• Av förenklingsskäl ändras det schablonmässigt bestämda omkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser av mark till 12 000 kronor.
• Överskott i en delägarbeskattad samfällighet ska bara tas upp om den överstiger 1 500 kronor

Inkomstbeskattning av inlösenaktier

Regeringen föreslår en ändring av reglerna vid tilldelning av inlösenaktier. Enligt förslaget ska tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna i samband med att ett aktiebolag minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av aktier, eller genom att aktiebolaget förvärvar egna aktier behandlas som utdelning. Det ska dock inte gälla en sådan tilldelning av inlösenaktier som görs i utbyte mot aktier i bolaget. Värdet av en inlösenaktie ska anses vara den ersättning som ska betalas till aktieägarna när aktien löses in eller förvärvas. Regeringen föreslår att en inlösenaktie avses en aktie som utan valmöjlighet för aktieägaren ska lösas in eller förvärvas av aktiebolaget för en viss ersättning. Tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna ska utgöra underlag för kupongskatt. Ändringen föreslås träda i kraft 1 januari 2025.

Vår kommentar:

Budgeten innehöll inga större överraskningar. Den är enligt vår uppfattning relativt neutral för att inte ge inflationen nytt bränsle.

Vi är inne i en lågkonjunktur och många företag har det tufft. Det finns en ambition att göra det enklare att vara företagare, vilket vi ser positivt på. Minskade handläggningstider hos myndigheter, minskade avgifter samt förenklade regler underlättar.

Även om åtgärder som hjälper företag välkomnas är frågan om de åtgärder som presenteras räcker. Kritiska röster har höjts gällande slopandet av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga och att inget mer görs för byggbranschen än utvidgat tak för ROT och RUT. Vilka effekter detta ger återstår att se.

Då tiderna är tuffa för många är prioriteringen av skattesänkningar för arbetande låg- och medelinkomsttagare samt pensionärer välkommet. Den pausade uppräkningen av skiktgränsen innebär dock att fler kommer att betraktas som höginkomsttagare och få betala statlig skatt, vilket såklart kan upplevas som en nackdel.

Inför avlämnandet av budgeten har regeringen även beslutat om ett tilläggsdirektiv till utredningen av 3:12 reglerna. Direktivet ger 3:12 kommittén i uppdrag att utredningen även ska omfatta en översyn av reglerna om så kallade kvalificerade personaloptioner. Regeringen vill att det ska utredas hur dessa regler kan bli mer effektiva och på så sätt underlätta för företag att attrahera nyckelkompetens. Vi välkomnar denna utredning och ser fram emot vad den kommer att leda till.

Vill du diskutera förslagen i budgeten?

Vill du veta mer om förslagen i budgeten och hur de kan komma att påverka dig eller ditt företag? Kontakta gärna oss så hjälper vi dig.