Mikael Castanius är ny VD för Belysningsbranschen sedan den 7 augusti. Han kommer närmast från en position som branschchef på Sveriges Hamnar där han under tio år skaffat sig gedigen erfarenhet som företrädare för branschorganisationer. Mikael har också en bakgrund inom PR och politiken bland annat genom sitt arbete i EU-parlamentet och som pressekreterare åt Maud Olofsson.
Idag presenterades finalisterna till prestigefyllda Svenska Ljuspriset, som delas ut för 25:e gången. Konkurrensen är hård mellan de tre projekt, som tagit sig till finalen och finns i Stockholm, Gävle och Solna.
Den nya tekniken med LED-armaturer med mycket precis teknik ställer nya krav på ljusplanering utomhus. Kan vi inte hantera detta på rätt sätt, riskerar vi sämre belysta utemiljöer och ökad otrygghet.
Nio projekt är med och tävlar om att bli det allra bästa ljusprojektet som färdigställdes i Sverige 2016. Fem finns i Stockholm med omnejd och de övriga i Gävle, Flen, Jönköping och Göteborg. Priset delas ut den 5 september på Berns Salonger i Stockholm.
Genom att använda rätt typ av sensor kan man uppnå en betydlig energibesparing och öka komforten i en belysningsanläggning. Den nya teknikguiden Värt att veta om sensorstyrning förklarar de mest lämpliga användningsområden för olika typer av sensorer och hjälper till att välja rätt.
Bra belysning är en viktig arbetsmiljöfråga och borde vara lika självklart som höj- och sänkbara skrivbord. Okunskapen är dock stor och Belysningsbranschen har därför tagit fram en ny informationsfilm där ljusdesigner Fanny Englund ger tips på konkreta åtgärder för att skapa en bättre och mer kreativ arbetsmiljö med rätt belysning.
Att skapa en tryggare utomhusmiljö är en högaktuell fråga och en utmaning för många kommuner i Sverige idag. Vid trygghetsvandringar kommer bättre belysning nästan alltid upp som en av de viktigaste åtgärderna. Med rätt ljusplanering blir utemiljön både tryggare, vackrare och energisnålare - hör tips från en ljusdesigner som har lång erfarenhet om trygghetsprojekt.
Vilka är förutsättningarna för att driva gatubelysning på lokalt producerad vind- eller solenergi? Kan batteridrift vara ett alternativ? Henrik Gidlund, Specialist el- och belysning på Trafikverket, har gått genom förutsättningarna för vindkraftverk, solceller och batteriteknik. Det gör han i en artikelserie i tidningen Ljuskultur, som du kan ta del av via nedanstående länkar.
Den senaste utgåvan av tidningen Ljuskultur tar upp, bland annat följande aktuella projekt och frågor: Reportage från Telias nya huvudkontor i Solna, Malin Bobecks utställning Those who were effected, Akademiska Hus syn på belysningsfrågor och IoT, Internet of Things och belysning.
Svenska Ljuspriset är en årlig tävling som vill uppmärksamma den höga nivån av ljusplanering i Sverige. Det är nu dags att utse det bästa belysningsprojekt färdigställt under 2016!
Genom att ta med belysningsfrågan tidigt i ett byggprojekt kan man skapa goda och genomtänkta lösningar som ökar värdet på byggnaden och i slutänden även gynnar budgeten. Därför lanseras nu Belysningplatsen.se. Med innehåll som videomaterial, fallbeskrivningar och verktyg förväntas den bli en kunskapskälla för alla som är inblandade i belysningsfrågor under en byggprocess.
Idag presenteras finalisterna till Svenska Ljuspriset. Fyra projekt tävlar om det prestigefyllda priset, som i år delas ut för 24:e gången. Det är en hård konkurrens mellan fyra projekt, två i Malmö och två i Stockholm.
På lördag den 19 mars anordnas Earth Hour, Världsnaturfondens globala manifestation för en bättre miljö och minskad energiförbrukning. Earth Hour engagerar men vårt intresse måste hållas vid liv varje dag året om. Om fler fastighetsägare minskar energiförbrukningen för sin belysning ger det ännu större effekter på miljön än att bara släcka symboliskt under en timme.
En god ljusmiljö är en förutsättning för att vi kan utföra våra arbetsuppgifter på ett bra sätt. I skolan har den fysiska miljön och belysningen dessutom en stor betydelse för lärandet. Boverket erbjuder nu ett bidrag för att förbättra förutsättningarna för kunskapshämtandet i skolan.
November är den månad på året då vi svenskar är allra tröttast och lider mest av mörkret. I alla fall om man får tro en ny undersökning som Belysningsbranschen gjort i samarbete med Novus. Rätt belysning, inte minst på jobbet, är viktigt för vårt välmående. Samtidigt visar en rapport från Belysningsbranschen att många svenskar arbetar i bristfällig belysning som till och med kan vara skadlig.
Två nya rapporter förutspår upp till 20 000 nya jobb bara i Sverige som resultat av bl.a. effektivisering inom belysning, värmesystem och transporter. Båda rapporter lyfter fördelarna med cirkulära ekonomin och den positiva förändring som pågår inom effektiv belysning där utvecklingen inom digital teknik förutspås ge företag med mest kunskap både försprång och marknadsandelar.
Energimyndigheten erbjuder nu ett ekonomiskt stöd för till små och medelstora företag för att göra en energikartläggning. Att genomföra en kartläggning är första steget för att få koll på energianvändningen och hitta de mest lönsamma energieffektiviseringsåtgärderna. Inom belysningsområdet är energisparpotentialen upptill hela 90 procent.
Välkommen till Ljusdagen - Välkommen till en eftermiddag med inspiration och utmanande diskussioner om belysning och arkitektur! I år gästas Ljusdagen av bl.a. Daan Roosegarde, ett världsnamn inom social och hållbar design och nytänkande
Att modern belysning ger lägre elräkningar och är bra för miljön vet vi. Och att sparpotentialen i Sverige är enorm. Men smart belysning är också bra för människor. Belysningsbranschen har tagit fram en informationsskrift Rätt ljus för människa och miljö, som tar ett helhetsgrepp på bra ljus på arbetsplatserna och hur ljus påverkar oss människor och miljön. Flera experter och forskare berättar.
Branschorganisationen Belysningsbranschen har med anledning av att FN-organet UNESCO utropat 2015 till ljusets år, låtit undersökningsföretaget Novus fråga svenska yrkesarbetande om hur de ser på belysningens roll vad gäller arbetsmiljö. Resultatet är inte uppmuntrande. När till exempel höj- och sänkbara skrivbord är vanliga på de flesta kontor kan nästan ingen reglera ljuset individuellt
