Nya rön om köttallergi

I en artikel på nyhetstidningen Dagens Medicins hemsida skriver Carl-Magnus Hake om fenomenet köttallergi. Artikeln rubriceras Tre fall av köttallergi förbryllar svenska läkare och den tar upp synpunkter från två läkare vid Södersjukhuset i Stockholm, där de tre fallen har tagits emot. Det rör sig om två män i sextioårsåldern och en 38-årig kvinna som alla har haft liknande symtom; ”… magont och nässelutslag några timmar efter att de har ätit olika typer av rött kött.”. I artikeln lyfts det fram att kvinnan hade lätt förhöjda nivåer av IgE-antikroppar, det vill säga antikroppar som, när de möter sitt motsvarande antigen, kan ge kraftiga allergiska reaktioner. I artikelns sista stycke redogörs det för nya forskningsrön som pekar på att ”… bett från fästingar och sandloppor kan ge upphov till fördröjd överkänslighet mot kött.”. Forskningen antyder att det bildas särskida IgE-antikroppar hos personer som blivit bitna och att de antikroppar som bildas reagerar på ett särskilt kolhydrat, alfa-gal, som återfinns i till exempel nötkött.

Fenomenet köttallergi är intressant eftersom de flesta allergener vi känner till idag framförallt är kopplade till proteiner. Tidigare har det tvistats om huruvida köttallergi verkligen förekommer eller inte. Nya forskningsrön pekar dock på att det är högst verkligt. 

Frilansskribent Niclas Samuelsson har skrivit en artikel på hemsidan Matnyttigt. Den tar också upp fästingbett och kolhydratet alfa-gal som en möjlig förklaring till köttallergi. Detta kolhydrat har påträffats i de flesta djur som är vanligt förekommande matdjur i Sverige. Därmed är det alltså möjligt att vara allergisk mot vilken sorts kött som helst. Symtomen vid köttallergi liknar även de symtom som uppvisas vid andra matallergier. Samuelsson skriver om symtomen att ”…det kan handla om allt från klåda och utslag till allvarligare reaktioner.”.

I Samuelssons artikel beskriver Hans Grönlund, allergiforskare vid Karolinska institutet, att det är möjligt att köttallergi kommer visa sig vanligare än vi tror. Grönlund tar upp svårigheterna med att behandla matallergier och att det egentligen inte finns några behandlingsmetoder. Matallergier sker i tarmsystemet, till skillnad från andra allergier som ofta orsakas av ämnen som kommer in i kroppen via luften. Detta gör dem mycket svårare att undersöka och behandla.

Artiklarnas innehåll speglar hur viktigt det är för olika företrädare i livsmedelsbranschen att hålla sig uppdaterad kring nya forskningsrön.

Det enda egentliga sättet för en allergisk person att skydda sig, oavsett allergi, är att undvika att få i sig de födoämnen den är allergisk mot. Det medför att alla som tillhandahåller mat i olika sammanhang har ett stort mycket ansvar att vara tydliga med vad maten innehåller.