Förväntade nyheter i ISO 14001:2015

En ny version av miljöledningsstandarden ISO 14001:2015 är förväntad att publiceras under/efter sommaren 2015. Nyheter är bl.a. ett riskbaserat angreppssätt, fokus på hela leverantörskedjan, ledarskap, samt integrering med strategisk styrning. Rätt tillämpad kommer den nya standarden kunna utgöra ett utmärkt verktyg för organisationer att öka både miljönytta och affärsrelaterad nytta. 

Om alla aktörer bestämmer sig för att ’resultat’, är viktigare än ’certifikat’, kan det innebära riktigt stora vinster för miljön.

För närvarande sker en omröstning inom ISO kring en s.k. Draft International Standard (DIS) ISO/DIS 14001:2015 Environmental management systems – Requirements with guidance for use, inför fastställandet av en Final Draft International Standard (FDIS). Enligt uppgift kommer förändringarna mellan DIS och FDIS inte bli av större karaktär, men en reservation är alltid på sin plats. När väl standarden har publicerats har certifierade organisationer 3 år på sig att gå över till den nya versionen, d.v.s. till 2018.

Nedan presenteras sammanfattas några av förändringarna i ISO/DIS 14001:2015:

Förändrad struktur
Standarden följer en s.k. ’high-level structure’ som är tänkt att tillämpas på alla ledningssystemstandarder som tas fram och revideras inom ISO. Det har t.ex. skett med ISO 9001:2015 och kommer även att beaktas i revideringen av ISO 22000. Det kommer göra det enklare att tillämpa integrerade ledningssystem. Kraven i ISO/DIS 14001:2015 finns fördelade i kapitel 4-10, med en tydlig koppling till PDCA-modellen. En ny typ av kapitel (kapitel 7) kallas på engelska Support och där samlas olika stödjande processer/verksamheter i form av resurser, kompetens, medvetenhet, kommunikation samt styrning av dokumenterad information. Strukturen i standaren, ner till tredje nivån, finner du längst ner i texten.

Riskbaserat angreppssätt
Den som över tid hanterar omvärldens krav, risker och osäkerhet vinner på en marknad. Fokus på miljörelaterade omvärldsfaktorer och risker har i tidigare versioner av standarden delvis varit underförstått. I den nya versionen av standarden kommer det dock att framgå tydligt. Graden av djup i riskhanteringen är beroende av företagets art och omfattning. Organisationen ska kartlägga sina olika intressenter och deras miljörelaterade behov och förväntningar samt besluta vilka av dessa som ska utgöra kravställan på miljöledningssystemet. Den miljörelaterade kontexten, både vad avser externa och interna faktorer, ska definieras. Hot och möjligheter ska ställas i relation till företagets strategi och miljöledningssystem.

Större krav på ledningen och ledarskapet
Kapitel som tidigare kallades ledningens ansvar kommer istället att heta ledarskap. Det kan tyckas vara en liten förändring, men i och med att ledarskapets roll i relation till miljöledningssystemet förstärks bör det bidra till avsevärda förbättringar. Rollen ledningens representant är borttaget, och ett större ansvar kan genom detta läggas på högsta ledningen. Det står bl.a. att högsta ledningens ska verka för att engagera och stötta personer, inklusive ledare på olika nivåer, så att de kan bidra.

Tydlig koppling till den strategiska styrningen
Högsta ledningens ska säkerställa att miljöledningssystemet ligger i linje med företagets strategi och kontext. För att lyckas integrera miljöfrågan i sin strategi måste högsta ledningen ha en god förstålse för olika intressenters förväntningar och den aktuella (och potentiellt framtida) miljösituationen samt dess konsekvenser för verksamheten.

Krav på förbättrad miljöprestanda – på riktigt
I och med den nya standarden måste organisationen visa upp en reell förbättrad miljöprestanda som ett resultat av miljöledningssystemet. I och med detta ökar fokus på outputen från systemet, d.v.s. vad det förväntas leverera och dess resultat över tid. Att organisationen måste definiera underlagen för vad som ska övervakas, analyseras och utvärderas, samt vilka de är också tydligare.

Livscykelperspektiv för produkter och tjänster
Omfattningen för miljöledningssystemen kommer i praktiken att vidgas. På så vis kommer, i bästa fall, suboptimeringar i en leverantörskedja att minska och samarbetet att öka kring miljörelaterade frågor. Signifikanta miljöaspekter behöver styras genom hela kedjan, i en samverkan och dialog mellan dess aktörer. Baserat på ett livscykelperspektiv ska varje organisationen fastställa vilka miljörelaterade krav, och vilken styrning, som ska gälla i samband investeringar, produktutveckling, leveranser, återvinning etc. Nödvändig information som rör miljökrav och styrning av miljöaspekter ska kommuniceras i kedjan.

Dokumenterad information
Begreppen rutiner och redovisande dokument finns inte i den nya versionen av standarden, utan ersätts av dokumenterad information. Det kan ses som anpassning till dagens digitala värld. Principerna att styrande och redovisande dokument ska finnas och styras finns underförstått kvar.

Här finns strukturen i ISO/DIS 14001:2015 ner till tredje nivåns kravelement:

4 Context of the organization
4.1 Understanding the organization and its context
4.2 Understanding the needs and expectations of interested parties
4.3 Determining the scope of the environmental management system
4.4 Environmental management system

5 Leadership
5.1 Leadership and commitment
5.2 Environmental policy
5.3 Organizational roles, responsibilities and authorities

6 Planning
6.1 Actions to address risk associated with threats and opportunities
6.1.1 General
6.1.2 Significant environmental aspects
6.1.3 Compliance obligations
6.1.4 Risk associated with threats and opportunities
6.1.5 Planning to take action
6.2 Environmental objectives and planning to achieve them
6.2.1 Environmental objectives
6.2.2 Planning actions to achieve environmental objectives

7 Support
7.1 Resources
7.2 Competence
7.3 Awareness
7.4 Communication
7.4.1 General
7.4.2 Internal communication
7.4.3 External communication
7.5 Documented information
7.5.1 General
7.5.2 Creating and updating
7.5.3 Control of documented information

8 Operation
8.1 Operational planning and control
8.2 Emergency preparedness and response

9 Performance evaluation
9.1 Monitoring, measurement, analysis and evaluation
9.1.1 General
9.1.2 Evaluation of compliance
9.2 Internal audit
9.3 Management review

10 Improvement
10.1 Nonconformity and corrective action
10.2 Continual improvement