Boverket välkomnar byggsektorns nya mätverktyg för projektkvalitet

Boverket har ett pågående regeringsuppdrag att verka för god inomhusmiljö. Redan tidigt i det uppdraget växte Boverkets insikt om att kvalitetsbrister i projekten, inte bara påverkar inomhusmiljön, utan även kostar samhället väldigt mycket pengar.

Eftersom sektorn saknar någon form av skaderegister beslutade Boverket genomföra en egen studie för att försöka kvantifiera samhällskostnaderna. Utredningen mynnade ut i rapporten ”Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn”. Där uppskattades samhällskostnaden för fel i byggprojekt till i storleksordningen 100 miljarder varje år.

Det är projektkulturen som brister

‒ Det anmärkningsvärda var att vi såg att branschen upprepar samma fel som man gjorde för tio eller tjugo år sedan. Det fick oss att intressera oss för frågan ”Varför ser det ut så här?”, berättar Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren.

En efterföljande studie bekräftade det man misstänkt. Brister i projektkulturen, i både projektörs- och produktionsledet, är ett av problemen.

‒ För oss på Boverket blev detta en intressant utmaning, berättar Anders. Vi jobbar ju normalt med att skriva regler och föreskrifter. Men det spelar ju ingen roll hur många regler vi skriver om inte hela kedjan fungerar.

‒ Jag måste säga att byggbranschen har ett märkligt förhållningssätt till begreppet kvalitet. Det är en bransch där kunden, d v s beställaren, måste specificera exakt allt som leverantören ska göra. Annars får man en produkt med låg kvalitet som inte ens uppfyller lagkravet. Tänk om jag ska köpa bil och säljaren säger till mig: ”Jaså, ska du ha bil som klarar bilbesiktningen? Ja, då får du allt vara beredd att betala lite extra.”

Alla borde lyfta frågan om projektkvalitet

‒ Frågorna om kvalitetsbrister är väldigt viktiga och något som alla inblandade borde lyfta. Det handlar ytterst om vilka vi är och vad vi vill stå för. Ingen i branschen kan säga att de satsar på hållbarhet om de inte fokuserar på projektkvalitet, slår han fast.

För att stötta kvalitetsarbetet håller Boverket på att ta fram nya upphandlingskriterier. De kommer att göra det möjligt att kravställa projektkultur i projekt. Arbetet görs tillsammans med Upphandlingsmyndigheten och branschen. Resultatet kommer att finnas tillgängligt på Upphandlingsmyndighetens beställarstöd.

Svaga incitament för kvalitetsutveckling

Det är allmänt känt att byggsektorn lider av låg produktivitetsutveckling. Mycket tyder på att det hänger ihop med bristande kvalitetsutveckling. Varför ser det ut så här? Anders fortsätter:

‒ Vi har haft en kraftig prisutveckling på bostäder som kan kopplas till en lång högkonjunktur, låga räntor och stark efterfrågan. Då finns egentligen inget incitament för de som bygger att trimma produktivitet och effektivitet. Jag tror mycket på industriellt byggande och det är viktigt att skapa goda förutsättningar för det. Tyvärr gör de strukturer som finns idag det svårt för aktörer som försöker sätter upp industriella system.

Ett verktyg för att börja åtgärda kvalitetsbrister

Boverket och Anders Sjelvgren har med intresse följt utvecklingen av en branschgemensam plattform för kvalitetsutveckling av byggprojekt.

‒ Jag tycker det är ett mycket bra arbete som gjorts. Här har ju faktiskt Byggherrarna tagit fram ett verktyg som gör att vi kan börja åtgärda det problem vi identifierat. Genom att börja jobba med det kan vi minska slöseriet i branschen. Detta behöver vi göra systematiskt och tillsammans.

Transparens kan skrämma men behövs för att bli bättre

‒ Sedan behöver vi bli bättre på att vara transparenta. Alla pratar om vikten av transparens, men när det berör en själv kan transparens kännas lite farligt. Ofta är man orolig att visa att någonting inte är bra. Men det är genom att lyfta fram det som inte är bra som vi kan lära oss något och gå framåt. Det här verktyget kan hjälpa oss att bli en bransch som jobbar tillsammans med kvalitetsfrågor och visar att vi vill förändras.

‒ Jag känner mig väldigt nyfiken på den databas som håller på att byggas upp. Det kommer att bli intressant att analysera aggregerad data. Se vilka slutsatser vi kan dra om hur saker fungerar och vad kan vi lära. Här kommer vi att få kunskap som vi kan sprida och som kommer hjälpa oss att bli bättre, avslutar Anders Sjelvgren.

Not. Denna artikel publicerades tidigare i Byggherrarnas tematidning om Projektkvalitet 2021