Vind 2017 - en konferens präglad av optimism

Så var det dags igen. Sveriges största och mycket uppskattade vindkraftskonferens. Åter belägen i vackra Münchenbryggeriet med anor tillbaka till 1800-talet. Vackra lokaler med gott om plats för samtal och nätverkande. Och många samtal blev det, och positiva samtal blev det. Det var två år sedan jag var på denna vindkonferens senast och det som slog mig direkt var den förändrade stämningen. Den tryckta och negativa stämningen, som till stor del präglade mässan och konferensen för ett par år sedan, var som bortblåst. För två år sedan var oron stor; priserna hade fallit, investerarna lyste med sin frånvaro och tilltron till fortsatt tillväxt för vindkraften var rejält naggad i kanterna. Sedan dess har elcertifikatpriserna fallit med över 100 kronor! Ändå var optimismen denna gång påtaglig! I Kübler-Ross modellen för sorgearbete skulle branschen för ett par år vara någonstans mellan Ilska-fasen – ”det är någon annans fel” och Depressionsfasen – ”varför bry som om någonting?”. I år verkar det sista stadiet har nåtts, Acceptans - ”hur ska vi hantera detta?”. Acceptans kring att lönsamheten är och kommer att förbli svår men med en beslutsamhet att komma runt det och hitta lösningar för fortsatt bärighet i affärerna genom nya modeller och samarbeten. Mycket roligt att se!

Politik

I Mälarsalen, många trappor upp…, ägde seminarieprogrammet rum. Intressanta föredrag som blandades med många frågestunder och paneldiskussioner. Här gjorde moderator Mattias Goldman från Fores ett strålande jobb. Det var mycket politik: tillståndsprocesser, stödsystem, nätutbyggnad osv. Både myndigheter, tjänstemän (och kvinnor) och politiker var med. Pär Ängqvist, stabssekreterare hos miljöministern, höll sitt inledningsföredrag kring målet om 100% förnybart till 2040. Han konstaterade att 80-100 TWh kommer att behöva byggas då mycket befintlig kapacitet behöver bytas ut. Han poängterade bland annat ett stöd till kommuner på 70 miljoner kronor per år som ska bidra till nyinstallation av vindkraft men menade att mycket mer än bara landbaserad vindkraft kommer att behövas. Politiska talespersoner från de olika partierna i energiöverenskommelsen var inbjudna och bjöd på en paneldebatt. Intrycket var att partierna kanske ändå inte var så överens i energiöverenskommelsen som namnet kan antyda. ”Ja, jag hade faktiskt en annan idé här…”.

”Nedbrutna mål med tillhörande åtgärdspaket är nästa steg”

Summeringen var i alla fall att de övergripande målen nu är satta men att vi kan vänta oss en hel del nedbrutna mål med tillhörande åtgärdspaket. I höst ska det komma en inriktningsproposition med hur satta mål ska implementeras. Dessutom ska förändringar inom vattendirektiv ska klubbas före valrörelsen och mer konkreta sektorsmål kring energieffektivisering ska släppas. Det är även stort fokus på nätöverföringar inom landet och smarta nät. Här höll Ulla Sandborgh, GD på SvK, en dragning kring deras utmaningar där de tar fram en ny strategi för att säkerställa kraftsystemstabiliteten. Vi fick lära oss ett nytt ord, rotorvinkelstabilitet – så nytt att det inte ens finns med på wikipedia ännu, kanske någon som känner sig manad? Viktigt i alla fall att nätutbyggnad finns på agendan då en av föredragshållarna senare under konferensen visade att prisskillnaderna mellan SE2 och SE3 annars kommer att uppgå till 6-7 euro till 2025 respektive 2030.

Kommer all elproduktion att behövas?

Ett intressant ämne som togs upp var hur elanvändningen kan komma att förändras. Är trenden med fallande elförbrukning långsiktig? Svaren som gavs lutade åt att trenden kommer att brytas, elanvändningen kommer att öka och det är positivt!

”Elanvändningen kommer att öka och det är positivt”

Något som jag själv inte hade tänkt på kom från Anne Graf, vd på Hydro66. Hon påpekade att datatrafiken från en enda självkörande bil förbrukar lika mycket energi som ett hushåll. Och då har vi alltså inte räknat in elförbrukningen (om det är en elbil). Vad betyder det för elförbrukningen framöver? I en presentation som gjordes till energikommissionen hittar jag ett antagande om 4-6 TWh ökad elförbrukning från serverhallar i Norden till 2020. Anne gav också en bild över energiförbrukningen från serverhallar globalt. Tänk ett nytt Ryssland eller Tyskland i storleksordning…! Det sker dessutom en exponentiell tillväxt, vilket är svårt att överblicka. Det handlar om över 200 nya megacenters där ett megacenter kan likställas med ett SSAB förklarar Anne. Då är det viktigt att elen kommer från förnybara källor.

Teknisk direktör Martin Pei från SSAB gav exempel på varför det kan ses som positivt att elanvändningen kommer att öka. SSAB ska bygga en pilotanläggning för att framställa järn med hjälp av vätgas och därmed ersätta användningen av kol i masugn. Denna omställning kommer att öka elförbrukningen med ca 15-20 TWh men användning av fossila bränslen, och därmed koldioxidutsläppen, kommer att minska drastiskt.

”SSAB kan öka sin elanvändning med 15-20 TWh”

Om detta produktionssätt blir en framgång kan det dessutom leda till en kraftigt ökad järnexport och därmed en betydligt högre elanvändning än så. Men det kräver också snabbare hantering tillståndsmässigt och nätutbyggnadsmässigt påpekar han (till närvarande politiker).

Lönsamhet och finansiering

Att få lönsamhet i vindkraft har varit svårt under en längre tid. Därför var detta ämne viktigt att diskutera. Hur ser det ut framöver och vilka alternativ finns för att säkra finansieringen? Jag fick den stora äran att hålla inledningsföredraget kring el- och elcertifikatpriser och vad vi kan vänta oss framöver – en inte helt lätt uppgift att bränna av på 7 minuter… Kontentan var i alla fall att det är mycket som pekar på stigande priser på el de närmaste åren. Nedstängning av kärnkraft och utfasning av kolkraft i framförallt Tyskland och Frankrike, kraftiga åtgärder inom EU ETS (beslut före klimatmötet i november) samt en stor utbyggnad av kablar mot kontinenten och Storbritannien är de stora faktorerna bakom. Jag visade också på att detta kan betyda att det inte kommer att behövas ett så högt pris på elcertifikat för att nya parker under rätt förutsättningar ska kunna byggas. Kanske kan parker byggas trots elcertifikatpriser på 0 kr… Betyder det då att elcertifikatpriserna ska ligga på 0 kr? Nej, det gör det absolut inte! Konsumenter måste köpa – därav finns det ett värde långt över det. Så länge som det är balans i marknaden vid systemets slut... En volymbaserad stoppregel är nödvändig. Sedan bör frågan vara vad elproducenterna är beredda att sälja för.

”Krav på konsumenter att köpa elcertifikat – därav finns alltid ett värde”

Paneldebatten som följde var kanske inte så mycket debatt då alla var rörande överens. Men förhoppningsvis ändå intressant. Vindkraftsproducenter som bygger idag behöver inte intäkter långt över nuvarande marknadspriser. Men det behövs stabilitet. Därmed en hel del diskussioner kring s.k. corporate PPAs – långsiktiga bilaterala avtal kring elförsäljning/elinköp mellan elförbrukare och vindkraftsägare. Google är det bästa exemplet i Sverige på att köpa förnybar el på detta sätt till sina anläggningar, något som de har fått väldigt mycket positiv uppmärksamhet för. Det är stort utomlands men i sin vagga i Sverige. Ett annat sätt att minska osäkerheten för investerarna som diskuterades var Eolus upplägg där de bröt ut elcertifikaten från affären för att minska risken för sina investerare. Per Witalisson berättade om hur den här affären gick till.

”Bryt ut elcertifikaten från affären”

Frågan ställdes även varför svenska pensionsfonder inte är med och bidrar med kapital till omställningen till grön energi – än så länge syns endast utländska. Förklaringen var förhållandevis klar och enkel – det är inte tillåtet att investera i infrastrukturprojekt idag. Kanske kommer det att ändras. Även möjligheten till projektobligationer nämndes men inga djupare inhopp i det ämnet.

Utblick i Europa

Giles Dickson, CEO WindEurope, väckte oss alla på torsdag morgon men ett engagerande föredrag kring vad som händer i det förnybara Europa. Han började med att säga att han kom direkt från den stora PPA konferensen i Bryssel, som tyvärr krockade med Vind2017 första dag – synd för många som skulle ha velat vara på båda ställena. Ett enormt intresse från företag kring bilaterala PPA:er var hans kommentar från konferensen – här ligger Sverige efter. Sedan följde en mängd bilder över statistik där han bl.a. visade att Europa beräknas gå från 160 GW till 323 GW vind till 2030 och en allt större del väntas komma från havsbaserad vind. Sverige beräknas år 2030 ha 12 GW vind och Tyskland 85 GW. Giles poängterade vikten av det klimat- och energipaket som har lagts fram av EU kommissionen och som det nu förhandlas om. Här finns allt från förändringar kring regler för stödsystem, PPA:er och ursprungsgarantier, förnybarhetsmål samt begränsningar kring utsläpp från kraftsektor och transport. Nytt för mig var att så många länder har förbud mot PPA:er – endast 7 länder tillåter denna typ av kontrakt – det ska ändras menar Giles. Nästa viktiga datum att hålla koll på är 28 november men beslut kommer troligen inte förrän andra halvan av nästa år. ”Bulgarien är ordförandeland under den första halvan – mer behöver kanske inte sägas…”.

Havsbaserad vind och svenska förutsättningar

Intresset ökar för havsbaserad vind – det är den solklara slutsatsen från Vind2017. Fredrik Andrén-Sandberg från Örsted (tidigare Dong Energy) visade hur väl anpassad till nordisk elbehovsprofil som havsbaserad vindkraft är och förklarade att nya parker i Tyskland har kapacitetsfaktorer över 50%. Industrin har mognat och kostnaderna har fallit drastiskt. LCEO låg 2014 på €156/MWh och är i det senaste projektet nere på €62/MWh, inkl. transmissionskostnader! Havsbaserad vind stod för 57% av investeringar i förnybar el under 2016, att jämföra med landbaserad vind på 29%. Även Fredrik påpekade att när kärnkraft läggs ner år 2025-2035 och elanvändningen kan öka med 30 TWh så kommer 100-120 TWh ny förnybar el att behövas där minst 60-70 TWh behöver komma från vindkraft. Landbaserad potential är inte tillräcklig. Dessutom byggs landbaserad vindkraft främst i norr medan kärnkraft stängs ner i de södra delarna, där förbrukningen är som störst. Här behövs havsbaserad vind menar Fredrik, och det finns stora möjligheter.

Mingel, middag och förnybarhetspriset

Innan det var dags för kvällens middag så drogs eftermiddagsminglet igång. Det bjöds på bubbel, öl och snacks. Hälsotrenden hade nått även in hit och frukt och grönt fick samsas med det mer traditionella tilltugget – jag tror att jag till och med fick i mig en mycket god chiapudding (eller så var det något annat?!). Stämningen var på topp och här hölls några av de mest spännande samtalen. Middagen hölls några våningar upp och Axpo bjöd på underhållningen (faktiskt bokstavligen också då några medarbetare fick gå upp på scenen och spela med de brittiska bröderna som stod för kvällens musik). God mat, filmmusiktävling och såklart årets förnybarhetspris som i år gick till (trumvirvel!!!) Apple! En av motiveringarna var bolagets jobb med att nå 100% förnybart även i leverantörsledet. Grattis Apple!

Sammanfattningsvis…

… en mycket trevlig, intressant och givande konferens med många möten och intressanta inspel. Det var full rulle i mässdelen och jag har förstått att vi absolut inte var ensamma om att diskutera intressanta affärsidéer med många deltagare. Stor eloge till arrangörerna.

”Det är marknadsaktörerna som driver omställningen och politiken får kämpa för att inte sätta för många käppar i hjulen”

Förutom att stämningen var så mycket mer positiv än för ett par år sedan så var det ytterligare en sak som blev tydlig. Politiken ligger långt efter.Det är marknadsaktörerna som driver omställningen till ett förnybart samhälle och politikerna får kämpa för att inte sätta för många käppar i hjulen.

Text: Mia Bodin, Bodecker Partners AB