Europeiska kommissionen har godkänt att befintlig lungcancerindikation för Opdivo® (nivolumab) utökas till att inkludera tidigare behandlade patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer av icke-skivepiteltyp

Europeiska kommissionens godkännande utvidgar Opdivos befintliga lungcancerindikation, som avser tidigare behandlade patienter av lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) av skivepiteltyp, till att även innefatta patienter med NSCLC av icke-skivepiteltyp. Tillsammans utgör dessa indikationer 85 procent av alla fall av lungcancer.

Opdivo är den enda PD1-hämmaren som är godkänd för patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) oavsett PD-L1-uttryck,som fått tidigare behandling.

Opdivo är även den första och enda godkända PD1-hämmaren som visat en signifikant överlevnadsfördel hos tidigare behandlade patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) jämfört med behandling med docetaxel.

Bristol-Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt Opdivo som monoterapi för behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) efter behandling med kemoterapi. Opdivo är den enda godkända PD1-hämmaren som visat en signifikant överlevnadsfördel (OS) i två separata fas III-studier hos tidigare behandlade patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer. I den ena studien (CheckMate -017) ingår patienter med lungcancer av skivepiteltyp. I den andra studien (CheckMate -057) som ligger till grund för detta nya godkännande ingår patienter med lungcancer av icke-skivepiteltyp. Tillsammans bekräftar dessa studier värdet av behandling med Opdivo för tidigare behandlade patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC), oavsett PD-L1-uttryck. Godkännandet innebär att Opdivo får marknadsföras för denna nya indikation i alla 28 medlemsstater inom EU.

– Vårt mål på Bristol-Myers Squibb är att förbättra överlevnaden för patienter med svårbehandlade cancerformer, så som avancerad icke-småcellig lungcancer. Detta nya godkännande är ett bevis på vårt engagemang inom immunonkologisk forskning i vår strävan efter att erbjuda bättre möjligheter till potentiell långtidsöverlevnad för en bred grupp av patienter med lungcancer i Europa. Opdivo är den enda PD1- hämmaren som är godkänd i Europa som har visat en signifikant överlevnadsfördel för denna patientgrupp i två separata fas III-studier. Det innebär ett välbehövligt nytt behandlingsalternativ för patienter som drabbats av lungcancer, säger Annette Alaeus, medicinsk direktör på Bristol-Myers Squibb i Sverige.

Godkännandet baseras på data från fas III-studien CheckMate -057 som har publicerats i The New England Journal of Medicine. Studien CheckMate -057 har utvärderat Opdivo som behandling av patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) av icke-skivepiteltyp, oavsett PD-L1-status, jämfört med behandling med docetaxel. Opdivo visade en signifikant förbättrad totalöverlevnad (OS) jämfört med behandling med docetaxel. Risken för dödminskade med 27 procent vid behandling med Opdivo (HR: 0,73 (95% KI: 0,59, 0,89; p=0,0015)). 51 procent av patienterna som behandlats med Opdivo levde ett år efter påbörjad behandling (95% KI: 45,6-56,1) jämfört med 39 procent av patienterna som behandlats med docetaxel (95% KI: 33,3-44,6). Biomarkörtestning av PD-L1-uttryck krävsej för behandling med Opdivo. Enligt produktresumén (SmPC) påpekas att innan behandling påbörjas hos patienter med sämre prognostiska egenskaper och/eller aggressiv sjukdom ska läkaren överväga den fördröjda effekten av Opdivo. Vid icke-småcellig lungcancer (NSCLC) av icke-skivepiteltyp observerades ett högre antal dödsfall inom de första tre månaderna för Opdivo-gruppen jämfört med patienterna som fick docetaxel. Faktorer förenade med en förtida död var prognostiska egenskaper och/eller mer aggressiv sjukdom i kombination med låg eller inget PD-L1-uttryck för tumörerna.

Om studien CheckMate -057

CheckMate -057 är en öppen, randomiserad, fas III-studie som utvärderade Opdivo som behandling av patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) av icke-skivepiteltyp, jämfört med behandling med docetaxel. Det primära effektmåttet var total överlevnad (OS) och progressionsfri överlevnad (PFS) och objektiv svarsfrekvens (ORR) var sekundärt effektmått. Patienterna i studien inkluderades oavsett nivå av PD-L1-uttryck. I studien randomiserades patienterna till att behandlas med antingen Opdivo (3 mg/kg, intravenös behandling varannan vecka) eller docetaxel (75 mg/m2, intravenös behandling var tredje vecka). Den förspecificerad interimsanalysen genomfördes när 413 händelser hade observerats (93% av de planerade antal händelserna definierade för final analys).

Opdivo visade sig ge en signifikant fördel avseende total överlevnad (OS) hos tidigare behandlade patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) jämfört med docetaxel. Risken för att avlida i förtid minskade med 27 procent vid behandling med Opdivo (HR: 0,73 (95% KI: 0,59, 0,89; p=0,0015)). 51 procent av patienterna som behandlats med Opdivo levde ett år efter påbörjad behandling (95% KI: 45,6-56,1) jämfört med 39 procent av patienterna som behandlats med docetaxel (95% KI: 33,3-44,6). Mediantid för överlevnad var 12,2 månader vid behandling med Opdivo (95% KI: 9,66-14,98) jämfört med 6 månader vid behandling med docetaxel (95% KI: 8,0-10,68).

Objektiv svarsfrekvens (ORR) i Opdivo-gruppen var 19 procent (56/292; fyra patienter komplett respons, 52 partiell respons; KI: 95 % CI: 15-24) jämfört med 12 procent för docetaxel-gruppen (36/290; en komplett respons, 35 partiell respons; 95% KI: 9-17, p=0,0246). Mediantiden för duration, den tid under vilken ett läkemedel utövar sin effekt, var 17,2 månader för Opdivo jämfört med 5,6 månader för docetaxel. Mediantiden för progressionsfri överlevnad (PFS) var 2,3 månader för Opdivo jämfört med 4,2 månader för docetaxel (HR: 0,92 (95% KI: 0,77-1,11, p=0,3932)).

Resultat från en post-hoc, explorativ och multivariat analys som genomförts vid framtagande av produktresumén (SmPC) indikerade att patienter med sämre prognostiska faktorer och/eller aggressiv sjukdom i kombination med lågt eller ingetPD-L1-uttryck hos tumörer som behandlats med Opdivo kan ha en ökad risk att avlida under de först tre månaderna. (Opdivogruppen (59/292, 20,2%) jämfört med docetaxelgruppen (44/290, 15,2%)). Inga förtida dödsfall rapporterades på grund avläkemedelstoxicitet.

Säkerhetsprofilen för Opdivo i CheckMate -057 överensstämde med tidigare studieresultat. Allvarliga biverkningar inträffade hos 47 procent av patienterna som fick behandling med Opdivo. De vanligaste allvarliga biverkningarna i den totala patientpopulationen, och som rapporterades hos minst två procent av patienterna som behandlades med Opdivo, var lunginflammation, lungemboli, dyspné, pleurautgjutning samt andningssvikt. Behandlingen med Opdivo avbröts hos 13 procent av patienterna och försenades hos 29 procent på grund av möjlig biverkansreaktion. De vanligaste biverkningarna vid behandling med Opdivo (rapporterades hos > 20% av patienterna) var trötthet (49%), muskuloskeletal smärta (36%), hosta (30%), minskad aptit (29 %) och förstoppning (23%).

Det test, PD-L1 IHC 28-8 PharmDx, som använts i studien CheckMate -057 för att bedöma nivån av PD-L1-status, har fått CE-märkning för att få marknadsföras och säljas inom EU och kan användas av läkare för att ge ytterligare information om sjukdomen. Testning av PD-L1-status krävs ej för behandling med Opdivo hos patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC).

Om studien CheckMate -017

CheckMate -017 är en öppen, randomiserad, klinisk fas III-studie som utvärderat behandling med Opdivo 3mg/kg intravenöst under 60 minuter varannan vecka jämfört med docetaxel 75 mg/m2 intravenöst var tredje vecka hos patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) av skivepiteltyp. Samtliga patienter som ingick i studien hade sjukdom som hade progredierat under eller efter tidigare behandling med platinabaserad kemoterapi. Studiens primära effektmått var total överlevnad (OS) och bland de sekundära effektmåtten ingick progressionsfri överlevnad (PFS) och objektiv svarsfrekvens (ORR). Studien inkluderade patienter oavsett PD-L1-status.

Resultaten från CheckMate -017 visar att Opdivo minskar risken för dödsfall till följd av sjukdomen med 41 procent. Behandling med Opdivo visade efter ett år på en fördel i överlevnad på 42 procent (42,1% (95% KI: 33,7, 50,3)) jämfört med 24 procent (23,7% (95% KI: 16,9, 31,1)) för docetaxel (HR 0.59, 96,8% KI: 0,43, 0,81; p=0,0002). Mediantid för överlevnad var 9,2 månader vid behandling med nivolumab jämfört med sex månader vid behandling med docetaxel. Opdivo visar också konsekventa, statistiskt signifikanta och kliniskt betydelsefulla förbättringar vid jämförelse av de sekundära effektmåtten ORR och PFS jämfört med docetaxelbehandling av patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) av skivepiteltyp som fått tidigare behandling. En fördel i överlevnad sågs oberoende av nivå av fördefinierad PD-L1-uttryck (1%, 5% och 10%). Säkerhetsprofilen för Opdivo i CheckMate -017 överensstämde med tidigare studieresultat. Resultat från CheckMate -017 har publicerats i The New England Journal of Medicine och presenterades 2015 på den amerikanska cancerkongressen ASCO.

Om lungcancer

Lungcancer är en av de främsta orsakerna till cancerrelaterade dödsfall i världen och enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dör drygt 1,5 miljoner till följd av denna sjukdom varje år. Varje år får drygt 3 800 personer diagnosen lungcancer i Sverige. Det är därmed den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Icke-småcellig lungcancer (NSCLC) står för cirka 85 procent av fallen. Omkring 25-30 procent av alla som drabbas av lungcancer får lungcancer av skivepiteltyp, och icke-småcellig lungcancer av skivepiteltyp står för cirka 50 till 60 procent av alla fall av lungcancer. Överlevnaden varierar beroende på sjukdomsstadiet och typen av lungcancer vid diagnos. För icke-småcellig lungcancer i stadium I är den femåriga överlevnaden mellan 47 till 50 procent, medan den femåriga överlevnaden för patienter i stadium IV endast är två procent.

Om immunonkologi på Bristol-Myers Squibb - framsteg inom cancerforskningen

På Bristol-Myers Squibb har vi en vision för framtidens cancervård som är inriktad på immunonkologi, som anses vara en ny och viktig behandlingsform likställd kirurgi, strålning, kemoterapi samt olika målinriktade behandlingar för vissa typer av cancer.

Vi har en omfattande klinisk portfölj med immunonkologiska substanser, en del är godkända och en del studeras fortfarande. Många av dessa substanser har upptäckts och utvecklats av våra egna forskare. Vårt pågående immunonkologiska forskningsprogram omfattar breda patientgrupper inom flera olika solida tumörer och hematologiska maligna tillstånd, olika behandlingslinjer och histologi, i syfte att driva utvecklingen framåt inom total överlevnad och andra viktiga åtgärder som varaktigt svar. Vi var pionjärer inom den forskning som ledde till det första godkännandet för kombinationen av två immunonkologiska läkemedel och vi fortsätter att studera betydelsen av kombinationsbehandling inom cancer.

Vi undersöker också andra signalvägar inom immunsystemet för behandling av cancer, inklusive signalvägar som CTLA-4, CD-137, KIR, SLAMF7, PD-1, GITR, CSF1R, IDO och LAG-3. Dessa signalvägar kan leda till potentiella nya behandlingsalternativ, i kombination eller som monoterapi, för att hjälpa patienter att bekämpa olika typer cancer.

Vårt samarbete med den akademiska världen, med såväl små och stora bioteknikföretag, om forskning kring potentiella immunonkologiska och icke-immunonkologiska kombinationer, hjälper oss att nå målet om att erbjuda nya behandlingsalternativ i klinisk praxis. Vi på Bristol-Myers Squibb är fast beslutna att förändra den förväntade överlevnaden vid svårbehandlade cancerformer och förbättra patienternas levnadsstandard.

Om Opdivo

Cancerceller kan utnyttja reglerade signalvägar, såsom checkpointvägar, för att lura kroppens immunförsvar och skydda tumören från en attack från immunsystemet. Opdivo (nivolumab) är en PD-1 immuncheckpointhämmare som binder checkpointhämmarreceptorn PD-1 som uttrycks på aktiverade T-celler och blockerar bindningen av två av PD1-proteinets ligander PD-L1 och PD-L2. Detta förhindrar PD-1 ligandens signalvägar i immunsystemet och skapar störningar i antitumörimmunsvaret.

Opdivos breda, globala utvecklingsprogram bygger på Bristol-Myers Squibb förståelse för biologin bakom immunonkologi. Vårt företag ligger i framkant inom forskning kring immunonkologi med målet att förlänga överlevnaden för patienter med svårbehandlad cancer. Denna vetenskapliga kompetens utgör grunden för Opdivos utvecklingsprogram vilket omfattar ett brett spektrum av kliniska fas III-studier som utvärderar totalöverlevnad som primära effektmått för en mängd olika tumörtyper. Studierna med Opdivo har också bidragit till den kliniska och vetenskapliga förståelsen av biomarkörers roll och hur patienter med olika nivåer av PD-L1 uttryck kan dra nytta av Opdivo. Hittills ingår fler än 18 000 patienter i det kliniska utvecklingsprogrammet för Opdivo.

I juli 2014 blev Opdivo den första PD-1 immuncheckpointhämmare i världen att få regulatoriskt godkännande. Idag är den godkänd i 48 länder, däribland USA, Japan, och i EU.

För mer information om Opdivo se här: www.fass.se

Om samarbetet mellan Bristol-Myers Squibb och Ono Pharmaceutical Collaboration

2011 utökade Bristol-Myers Squibb, genom ett samarbetsavtal med Ono Pharmaceutical, företagets rättigheter att utveckla och marknadsföra nivolumab globalt, utom i Japan, Sydkorea och Taiwan där Ono behöll alla rättigheter till preparatet. Den 23 juli 2014 utökade Bristol-Myers Squibb och Ono ytterligare företagens strategiska samarbetsavtal för att tillsammans utveckla och marknadsföra ett flertal immunterapier, som enda verksamma medel och som kombinationsregimer, för patienter med cancer i Japan, Sydkorea och Taiwan.