Vikten av att energieffektivisera

Det finns affärsfördelar med att införa mätning och övervakning av energiförbrukningen.
Mellan oktober 2017 och februari 2018 undersökte Länsstyrelsen Skåne hur skånska kommuner arbetar med energieffektivisering av sina fastigheter. Analysen visade att skånska kommuner slösar nästan en halv miljard om året på onödiga energifakturor. Detta på grund av att lönsamma energieffektiviseringsåtgärder av olika anledningar inte genomförs.

Energimyndigheten har i 6 år stöttat små och medelstora företag med energieffektivisering. Sammantaget har hittills mer än 30 000 företag fått information om energieffektivisering. Några av utmaningarna för Nationella regionalfondsprogrammet har varit att mindre företag i många fall uppfattar energieffektivisering som dyrt, svårt och tidskrävande – trots att det ofta genom ganska enkla förändringar i verksamheten ger betydande positiva effekter.

Energikartläggningen är ett första steg i att komma igång. Den visar på energianvändningen och identifierar åtgärdsförslag som kan hjälpa dig att använda energi mer effektivt.

Generellt så anses fördelningen av den energi som förbrukas av de flesta industriella eller kommersiella anläggningar i Västeuropa se ut ungefär som följande:

Uppvärmning (50%)
Belysning (25%)
Varmvatten (10%)
Luftkonditionering/kyla (5%)
Permanent utrustning (10%)

Efter genomförd energikartläggning kan åtgärder för energieffektivisering utföras och företagets energikostnader minska. Lägre energikostnader ökar konkurrensmöjligheterna både på den svenska marknaden och mot företag i andra länder. Ju mindre energi som företaget använder desto mindre känsligt blir företaget för framtida skiftande energipriser.

Vikten av att mäta och utvärdera energiförbrukningen ledde till att BREEAM skapades. BREEAM är ett miljöcertifieringssystem från Storbritannien, som har funnits sedan 1990. Det är det mest spridda systemet för miljöcertifiering i Europa och har använts i över 500 000 byggnader över hela världen. Sedan 2013 hanterar Sweden Green Building Council den svenska versionen, BREEAM-SE. Med BREEAM-SE går det att certifiera enligt svenska regler och standarder men samtidigt kunna jämföra resultaten internationellt.

Inom industrin finns det i regel olika typer av energiförbrukning. Energi som används i själva tillverkningsprocessen eller för användning i hela anläggningen som t.ex. produktion av tryckluft eller ånga, uppvärmning eller kylning samt för olika motoriserade system samt belysning.

Industriell energiförbrukning kan också ses som direkt eller indirekt. Direkt energiförbrukning innebär användning av energi i den form den tillhandahålls, som t.ex. naturgas för att försörja en gasugn eller el för motorer eller elektrolys. Indirekt energiförbrukning kan vara där primärenergin t.ex. omvandlas till ånga via en panna för att försörja processer som torktumlare, ugnar etc.

Energianvändning kan också definieras som permanent, intermittent, specifik och betydande.
För industrisektorerna är betydande energianvändning (SEU-significant energy use) särskilt viktigt för strategin i Energiledningssystemet ISO50001. Där krävs det att ISO-organet kan identifiera betydande energianvändning. Med betydande energianvändning menas energianvändning som utgör en ansenlig mängd energi och/eller där potentialen för förbättring av energiprestanda är stor. Det är utifrån företagets betydande energianvändning som förslag på kostnadseffektiva åtgärder ska tas fram. Företag som följer ISO50001 kan också få en viss skattebefrielse på el som används i tillverkningsprocesser.

Att förstå den betydande energianvändningen i en anläggning ger möjligheten att ifrågasätta såväl uppströmsvolymen och arten av energi vid dess leveranspunkt som nedströms energiprestanda för utrustning, system och processer.

Syftet med detta skulle vara att kvantifiera de mest ekonomiska energikällorna, fastställa företagets energipolicy för att förbättra dess energiprestanda och beräkna avkastningen från eventuella investeringar.

Övervakning och kontroll av energiförbrukningen består i allmänhet av två viktiga steg: Energikartläggningen och mätplanen. Implementeringen av dessa två första steg representerar vägen mot att förbättra en organisations energiprestanda.

Mätplanen är väsentlig för att mäta och jämföra förbrukningen över tid och är specifik för varje organisation. Det innebär implementering av mät- och mätutrustning för att beräkna EPI (Energy Performance Index) och energiförbrukningen.

Analysen av alla dessa mätdata gör det sen möjligt att validera (eller upphäva) de besparingsåtgärder som har vidtagits, och att därefter upprätthålla en optimerad nivå av energiprestanda på lång sikt.