Stockholm Gastronomy Conference: Forskare lyfter fram smak och njutning som viktig faktor för samhällsutveckling

23–25 november möts tongivande forskare från hela Europa på Stockholm Gastronomy Conference. Tillsammans ska de lyfta fram gastronomin som ett betydelsefullt forskningsområde och sätta fokus på viktiga utvecklingsfrågor. Konferensen som hålls i Aula Magna på Stockholms universitet innehåller även en rad inspirerande måltider med lokal förankring som engagerar kockar från hela landet.

Frågor som forskarna tar upp är: Hur kan man kan använda smak och njutning som verktyg för förändring? Hur kan maten länkas tydligare till jorden, platsen och kulturen? Hur kan vi förändra normer samt tillföra kunskap och yrkesskicklighet? Totalt finns 150 presentationer att välja bland.

Ett innovativt spår har titeln ”Eat Drink and Pray” och tar upp gastronomins roll i olika religioner. Här finns en rad föreläsningar om religionens symbolvärde och olika förhållningssätt till maten bland trosriktningar som buddism, hinduism och baptism.

Ole G. Mouritsen, Köpenhamns universitet, undersöker hur skräpfisk, blötdjur, alger och löjrom kan tillfredsställa människans sug på umami och bidra till att göra vegetarisk kost mer attraktiv.

Pierre Chandon från INSEAD diskuterar bland annat hur vi genom levande och attraktiva beskrivningar i menyer kan få konsumenter att välja mindre portioner och genom det motverka överätande utan att det uppfattas som negativt och begränsande.

Donald Reid, Queen Margaret University, har ambitionen att rädda begreppet gastronomi från association till kulinarisk elitism och fokus på fine dining, så att maten kan användas som en kraftfull hävstång för sociala, kulturella och miljömässiga förändringar.

Amanda Jonsson på Stockholms universitet presenterar konceptet gastronomiska landskap som styrs, förvaltas eller vårdas för att möjliggöra kulinarisk utveckling och bidra till regionens motståndskraft och hållbarhet i livsmedelssystemet.

Erika Lagerbielke på Linnéuniversitetet menar att måltider kan skapas för att utforska ny mark.
– Vid bordet kommunicerar vi vilka vi är och vill vara, genom val av mat och dryck samt hur måltiden gestaltas.

– Med Stockholm Gastronomy Conference tar Stockholm och Sverige ett initiativ till att skapa ett möte mellan forskare och beslutsfattare inom kunskapsområdena livsmedel, mat och måltid. Konferensen lyfter speciellt fram gastronomins betydelse som en positiv utvecklingskraft i samhället, säger Per Olof Berg, ordförande för konferensen.

Under Stockholm Gastronomy Conference serveras en rad måltider med inspiration från Sveriges nya Landskapsmåltider, bland annat en galamiddag på Vasamuseet den 25 november. Här deltar kockar som Simon Laiti från Hemmagastronomi i Luleå, Frida Nilsson från ESS Group och Elin Pihl och Andreas Malmqvist från Vittinge Gourmetlada utanför Uppsala.

Konferensen hålls på engelska. Läs mer om konferensen

-------

BOKA KONFERENSBILJETT

BOKA MATBILJETT

Boka senast den 10 november för att säkra din plats:

Get together meal, 23 november
Serveras i foajén till konferenssalen på Aula Magna direkt efter konferensen. Ett informellt format med måltider från olika landskap.

Stockholm by Night, 24 november
Ett tillfälle att uppleva Stockholm City Life by night. Avsedd för dig som vill träffa andra människor under informella former på nya platser. Guidning i mindre grupp. Mat och dryck under detta evenemang bekostas av deltagarna själva.

Galamiddag på Vasamuseet, 25 november
En trerätters Galamiddag på Vasamuseet serveras på kvällen inleds med en tur runt det gamla skeppet. Kockar från tre regioner skapar maten och berättar om de måltider som serveras och sina respektive landskap.

-------

Konferensen är en del av Stockholm – European Capital of Gastronomy 2023 som genomförs Måltidsakademien, Gastronomiska Akademien, Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Aptitum Akademi, Stockholms universitet och Stockholms Stad. De fyra nationella akademierna representerar hela värdekedjan från Jord till Bord och delar övertygelsen att gastronomins akademiska och politiska status behöver stärkas och användas som en positiv och kraftfull resurs för att göra världen vi lever mer miljömässigt, ekonomiskt och socialt säker och hållbar – och det liv vi lever mer njutbart och meningsfullt.