Ny metod sätter pris på fler nyttor från förnybara drivmedel

Klimatnyttan dominerar idag diskussion och beslut om förnybara drivmedel. En nyutvecklad metod sätter pris på fler nyttor som kan påverka samhällets vägval.

Värdering av samhällsekonomiska nyttor är ett sätt att skapa beslutsunderlag där man behöver ta hänsyn till fler perspektiv än det strikt affärsmässiga vid investeringsbeslut, strategisk planering och policyåtgärder.

Vad är en säkrare tillgång på drivmedel värd för samhället? Och vilka värden tillför cirkulära produktionssystem? Dessa båda nyttor har inte kunnat värderas på ett bra sätt hittills, och riskerar därmed att överskuggas av de klimatrelaterade fördelarna.

Bryter ny mark

− Det är nyttor som man idag inte värdesätter, så vi bryter lite ny mark här, säger Tomas Lönnqvist, projektledare för forskargruppen bakom metodutvecklingen.

Syftet med metodutvecklingen är att ta fram mer detaljerade och rättvisande underlag för beslutsfattare i näringsliv och samhälle.

Fyra värdekedjor för förnybara drivmedel och energibärare har fått tjäna som exempel när metoderna testats för att åskådliggöra bidragen till försörjningsnytta och cirkularitet. Dessa är HVO producerad av tallolja, etanol från skogsrester, svenskproducerad el och biogas från restprodukter som matavfall.

Värdet i en säkrare tillgång på drivmedel

Försörjningstrygghet, att motverka störningar och avbrott i försörjning av el, bränsle, gas och värme, är en samhällsviktig funktion och ett av den svenska säkerhetspolitikens mål.

Då och då uppstår globala störningar i inflödet av oljebaserade bränslen. Dessa störningar beräknas ge miljardförluster för svensk ekonomi.

Svensk produktion av förnybara bränslen kan till viss del bidra till att dämpa effekterna av globala bränsleförsörjningsstörningar på svensk ekonomi, visar studien. Det måste vägas mot att även produktionen av inhemska, förnybara bränslen påverkas av störningar.

Värdet i cirkulära produktionssystem?

Cirkularitet anses både i Sverige och internationellt vara en hörnsten för hållbar utveckling. I en cirkulär ekonomi behöver råvaror och energi ha en hög grad av både förnybarhet och återvinningsbarhet genom hela värdekedjan.

Biodrivmedlen HVO, etanol och biogas har en cirkularitet över 65 procent, från råvara till tank. Eldrift får lägre poäng när det gäller cirkularitet, men detta kan förbättras avsevärt genom en högre grad av förnybar energi i elsystemet och genom ökad återanvändning och återvinning av batterier.

Att fånga värdet av cirkularitet visade sig dock vara svårt på grund av begreppet cirkulär ekonomis vaga, breda och komplexa karaktär. Här behövs fördjupade metodstudier.

Fortsatt metodutveckling

Den sammanvägda värderingen av klimatnytta, försörjningstrygghet och cirkularitet visar att klimatnyttans värde överväger betydligt.

− Icke-klimatrelaterade fördelar kan komma att uppvärderas av beslutsfattare när fler nyttor kvantifieras, säger Tomas Lönnqvist. Försörjningstryggheten skulle till exempel även kunna omfatta samhällsvärdet i att ambulansen kommer fram och att sjukhuset har en trygg elförsörjning.

En vidareutveckling av metoden skulle även kunna inkludera socioekonomiska värden av markanvändning, människors hälsa samt nya arbetstillfällen.

-----------------------------------------------

Cirkularitets- och försörjningsnytta – Metodutveckling

Forskningsresultaten presenteras den 8 mars 2022 i ett öppet webbinarium.

Rapporter och länkat material.

Projektledare: Tomas Lönnqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet

Deltagare: Anton Fagerström, Sofia Poulikidou och Mark Sanctuary, IVL Svenska Miljöinstitutet; Roozbeh Feiz och Axel Lindfors, Linköpings universitet.

Referensgrupp: ST1, Region Gotland, SL, Lantmännen, Energigas Sverige, Biogas Öst och Biofuel Region