Poppelodling kan ge stora mängder biomassa till svensk drivmedelsproduktion

Svensk storskalig poppelodling kan generera ett kraftigt tillskott av inhemsk biomassa till biodrivmedelsproduktion. Nu har de geografiska, tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att utnyttja potentialen kartlagts.

I Sverige finns mycket goda förutsättningar att storskaligt odla poppel eller andra snabbväxande lövträd som biomassabas till drivmedel. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Luleå tekniska universitet visar nu hur stor produktionskapaciteten kan vara per hektar, vilken odlingsareal som är tillgänglig och vilka produktionskostnaderna för biomassan är.

Svensk råvara till inhemsk produktion

En större andel inhemska råvaror i biodrivmedel som används i Sverige skulle kunna bidra till målet år 2045 med netto-nollutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

– Vår studie visar den enorma potential som finns i svensk poppelodling till biodrivmedel. Det skulle förändra markutnyttjandet rejält och vi skulle kunna få en storskalig inhemsk biodrivmedelsproduktion med arbetstillfällen i alla led, säger Henrik Böhlenius, docent och poppelexpert på SLU som lett studien.

Totalt finns det 478 000 hektar öppen åkermark som inte används till livsmedelsproduktion och 1,3 miljoner hektar beskogad åkermark. Enbart plantering av poppel på delar av dessa arealer skulle ge ett stort tillskott av biomassa.

Varierande geografiska förutsättningar

Poppel har en hög produktionskapacitet, på åkermark ligger produktionen för södra och mellersta Sverige på omkring 8,4 ton torrsubstans per hektar och år. Under optimala förutsättningar kan poppeln ha en höjdtillväxt på tre centimeter per dag.

– Vår studie visar på markavkastningen och hur den varierar inom Sverige. Det ger en bra bild av möjligt utfall för markägare. När vi också kan visa var marken med bäst förutsättningar för poppelodling ligger kan kommuner, regioner eller företag lätt få en överblick, säger Henrik Böhlenius.

Bioraffinaderi i väster

Det finns flera lämpliga teknikkoncept för att framställa biodrivmedel från poppel. Dess egenskaper är sådana att den sannolikt kan utnyttjas i kända och etablerade framställningsprocesser för biodrivmedel, men det behövs fler utredningar för att öka kunskapen.

Sett till transportavstånd för bioråvaran och närhet till relevant industri finns de bästa förutsättningarna för ett bioraffinaderi med poppel som råvara i Västra Götaland. En anläggning med råvarukapacitet på 443 000 ton torrsubstans biomassa per år kan bidra med 1,3 TWh motsvarande 150 000 kubikmeter biodrivmedel årligen. Det kan jämföras med Energimyndighetens uppskattning från 2019 att det totala svenska behovet av biodrivmedel år 2030 är 5,6 miljoner kubikmeter.

– Nu behövs politiska incitament. Någon som sätter ner foten och säger att det är den här biomassan vi behöver för att säkra inhemsk produktion av förnybara drivmedel, säger Henrik Böhlenius.

-----------------

Projektet Biodrivmedel från snabbväxande lövträd – en syntesstudie från råvara till drivmedel

Forskningsresultaten har tidigare presenterats i det här webbinariet.

Rapporter och länkat material.

Projektgrupp: Henrik Böhlenius (projektledare), Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, Marcus Öhman, Fredrik Granberg och Thomas Hannl

Luleå tekniska universitet; Per-Ove Persson, Persson f.N.B. AB.

En referensgrupp har varit knuten till projektet med medlemmar från Norra Skog, Jordbruksverket, Höganäs, Skogssällskapet, Preem och privata markägare.