Stora skillnader i livscykelanalyser för biodrivmedel

Tre ramverk för beräkning av miljöpåverkan från biodrivmedel i transportsektorn har jämförts i en omfattande studie. Jämförelsen visar stora skillnader i svaren kring miljöpåverkan i respektive ramverk och ett stort behov av produktspecifika regler för just biodrivmedel, vilket saknas idag.

Livscykelanalys (LCA) är ett viktigt verktyg i beslutsprocesser. Nu har forskare från bland annat IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers, KTH och RISE genomfört en studie som jämför tre ramverk med livscykelperspektiv för producenter och användare av biodrivmedel. Ramverken tillämpas på åtta biodrivmedel, bland annat etanol från majs och HVO från använd matolja.

– Svaren man får ur respektive ramverk kan skilja sig väsentligt beroende på regler för beräkningar och antaganden om systemgränser. Det måste vi öka kunskapen om, säger Sofia Poulikidou, tidigare forskare på IVL som varit ledande i studien.

Visar stora skillnader

De tre ramverken som jämförs är EU:s förnybartdirektiv (Renewable Energy Directive, RED), miljövarudeklarationer (Environmental Product Declaration, EPD) och metodiken för produktmiljöavtryck (Product Environmental Footprint, PEF).

Ramverken skiljer sig åt i de metoder som tillämpas för att modellera avfallshantering, vilket kan ha stor betydelse för resultaten när biodrivmedlet produceras av avfall. Det finns också en skillnad i vilka tillvägagångssätt som är tillåtna för modellering av processer med flera produkter, något som spelar roll för resultatet när drivmedlet samproduceras med andra produkter. Fler skillnader finns i hur elförsörjningen modelleras och hur systemgränser hanteras.

– Som en övergripande metod är LCA ett bra sätt att förstå hur en process ser ut. Men det kan vara problematiskt för biodrivmedelsproducenter och andra involverade att identifiera att det finns många olika metoder. Risken är att det leder till olika resultat, tolkningar och slutsatser. Här behövs både ökad kunskap och transparens, säger Sofia Poulikidou.

Behov av nya regler

För att utveckla och harmonisera de studerade LCA-metoderna pekar forskarna på behovet av produktspecifika regler för förnybara drivmedel, i form av Product Environmetal Footprint Category Rules (PEFCR) och Product Category Rules (PCR).

– Produktspecifika regler saknas idag. Men behovet av att kommunicera ett drivmedels miljöpåverkan kommer att öka i framtiden och då kommer detta att krävas, menar Sofia Poulikidou.

Högre kompetenskrav

En slutsats från studien är att användning av flera ramverk med livscykelperspektiv samtidigt ställer höga krav på kunskaper och resurser hos de som gör beräkningar och tolkar resultaten.

– Livscykelanalys är en familj av metoder och det går att använda flera varianter för att bredda bilden av ett biodrivmedels miljöpåverkan. Men då ska man veta att detta kan leda till motstridiga resultat och slutsatser och också öka komplexiteten för LCA-utövaren, säger Sofia Poulikidou.

-----------------

Projektet Konsekvenser av motstridiga LCA-regelverk för producenter och användare av drivmedel

Forskningsresultaten har tidigare presenterats tidigare i ett webbinarium.

Rapporter och länkat material.

Projektgrupp: Tomas Rydberg (projektledare), Sofia Poulikidou, Kristin Johansson, Henric Lassesson, Johan Nilsson och Pavinee Nojpanya, IVL Svenska Miljöinstitutet; Miguel Brandão, KTH Kungliga tekniska högskolan; Tomas Ekvall, TERRA och Chalmers tekniska högskola; Katarina Lorentzon, Anna Ekman Nilsson och Jennifer Davis, RISE Research Institutes of Sweden; Ingrid Nyström, CIT Industriell Energi AB; Anna Wikström och Maria Rydberg, Swedish Life Cycle Center.

Referensgrupp: Air Liquide (FordonsGas), BASF - The Chemical company, Drivkraft Sverige, Lantmännen Aspen, Network for Transport Measures (NTM), Nouryon, Preem AB, Scandinavian Enviro Systems AB, Scania, SEKAB, ST1 AB och Volvo Group.