Den 1 juli 2023 infördes den nya momslagen som främst är en lagteknisk omarbetning av den gamla momslagen i syfte att göra regleringen mer överskådlig och enklare att tillämpa. Den är även i stor grad utformad i överensstämmelse med EU-direktivet om ett gemensamt system för mervärdesskatt, eller mervärdesskattedirektivet vilket innebär vissa skillnader i lagens begreppsanvändning och systematik.
Den 1 december 2022 antog riksdagen nya regler om gränsöverskridande omstruktureringar för aktiebolag inom EES-området. Reglerna trädde i kraft den 31 januari 2023 och innehåller regler som underlättar aktiebolags rörlighet över gränserna. Regelverket ger bland annat aktiebolag möjlighet att flytta sitt säte från Sverige till andra länder inom EES genom s.k. gränsöverskridande ombildningar.
Transportsektorn blir alltmer automatiserad, uppkopplad och digitaliserad där många nya bilar är utrustade med avancerade förarassistanssystem som möjliggör olika nivåer av autonom körning, även kallade ADAS och ADS. Dessa väcker frågan om deras förenlighet med gällande trafiklagstiftning samt vilket rättsligt ansvar föraren har i händelse av trafikolyckor som orsakat av fel i sådana system.
I en artikel den 21 februari 2023 redogjorde vi för två domar från Kammarrätten i Göteborg där domstolen kommit fram till helt olika slutsatser beträffande om Skogsstyrelsens registrering av nyckelbiotoper utgör överklagbara förvaltningsbeslut eller inte. Domarna överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som nu har fattat beslut i frågan om prövningstillstånd.
I slutet av förra året antog EU ett direktiv för genomförande av regler om global minimibeskattning. I Sverige har en offentlig utredning publicerats som bland annat föreslagit en ny lag om tilläggsskatt. Denna lag kan förväntas träda i kraft den 1 januari 2024 och kommer att tillämpas för företag vars beskattningsår börjar efter den 31 december 2023.
Den 20 april 2023 röstade EU-parlamentet om godkännande av den s.k MICA-förordningen. MiCa, eller Markets in Crypto Assets, är en EU-rättsakt som tar sikte på införande av en EU-gemensam lagstiftning avseende kryptotillgångar. Den förväntas att få stor påverkan på samtliga marknadsaktörer inom området.
Kammarrätten i Sundsvall har i flera avgöranden mars 2023 fastslagit Skatteverkets ursprungliga beslut avseende förmånsbeskattning och skattetillägg kopplat till deltagande i en konferensresa. De anställda som deltagit i konferensresan har beskattats för värdet på resan och arbetsgivaren har påförts sociala avgifter på samma värde.
Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom den 26 april 2023 (mål nr 7394-21 m.fl.) prövat en fråga om beskattningstidpunkten för en utdelning från ett utländskt fåmansföretag.
Skatteverket belyser att efter en särskild kontroll av personer som erhåller tjänstepension från utlandet har det visat sig att hela 7 av 10 personer missat att deklarera pensionsinkomsten i Sverige. Dessa inkomster glöms ofta bort när man lämnar in inkomstdeklarationen. Resultatet av kontrollen är att 50 miljoner kr. varav 10 miljoner som skattetillägg måste betalas in av de berörda personerna.
Avtal om hyra av fastighet har uttryckligen undantagits från tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling. Den närmare innebörden av detta s.k. hyresundantag och hur lagen i övrigt ska tillämpas har varit föremål för prövning i flera fall under senare tid. Det saknas dock i stor utsträckning vägledande avgöranden på området.
Personaloptioner används flitigt av företagare som incitamentsprogram för anställda och betraktas i normalfallet som en skattepliktig förmån för den anställde. Sedan år 2018 ska personaloptioner inte beskattas om vissa förutsättningar är uppfyllda. Fler börjar närma sig den tidpunkt då kvalificerade personaloptioner ska utnyttjas, vad ska beaktas i samband med detta? Läs mer i Wistrands artikel.
Upphandlande myndigheters möjlighet att använda golvpriser vid en utvärdering av anbud har varit en aktuell fråga de senaste åren. I februari i år kom Högsta förvaltningsdomstolen med nya riktlinjer för hur golvpriser ska hanteras och kom fram till att priskravet som förbjöd negativa delpriser var tillåtet och varken stred mot likabehandlingsprincipen eller mot upphandlingsbestämmelserna i övrigt.
