Regeringen fattade den 2 juni 2022 beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till en ny förköpslag. Lagen är tänkt att under vissa förutsättningar medföra att kommuner ges rätt till förtur i förhållande till övriga spekulanter vid förvärv av fastigheter. Nedan behandlas bakgrunden till och huvudpunkterna i det kommittédirektiv som ligger till grund för uppdraget.
Regeringen utfärdade den 16 april 2020 en förordning om stöd för statliga hyresrabatter till vissa utsatta branscher. Förordningen bringar emellertid inte fullständig klarhet i fråga om vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att stöd ska utbetalas. Dessbättre har Boverket nu publicerat kompletterande information som bringar viss klarhet i hur förordningen bör tillämpas.
I det stödpaket som regeringen presenterade ingår en möjlighet för hyresvärdar att erhålla kompensation för viss del av sådana hyresrabatter vilka beviljas hyresgäster som verkar i utsatta branscher (bland annat hotell och restaurang). Syftet med stödet är att främja frivilliga överenskommelser om hyresrabatter mellan hyresvärdar och hyresgäster.
Coronaviruset har bidragit till en – på många sätt – unik situation för Sverige. De senaste dagarna har stängda gränser, reseförbud och begränsningar av sammankomster beslutats av flera länder runt om i världen. Dessa åtgärder kommer att påverka utbudet av både varor och tjänster.
Alla dessa beslut medför oundvikligen att även byggbranschen kommer att påverkas i allt större omfattning och förfa
Den svenska hyresmarknaden är föremål för ett omfattande regelverk. Ur hyresvärdsperspektiv medför regelverket en rad begränsningar inom områden såsom hyressättning och uppsägning av hyresgäster. I stora delar är regelverket en skyddslagstiftning vars syfte är att skydda (den svaga) hyresgästen mot (den starka) hyresvärden. Särskilt starkt är skyddet i fråga om bostäder.
Möjligheten att överlåta fastigheter indirekt genom en skattefri aktieförsäljning, s.k. paketering, har utretts och föreslås slopas. Den 11 juni 2015 tillsatte regeringen en utredning (Dir 2015:62) vilken hade till uppdrag att presentera en översyn av möjligheterna att paketera fastigheter. Syftet är att säkerställa att skattereglerna inte gynnar vissa branscher eller bolag inom samma bransch
Stora infrastruktursatsningar är aktuella på många håll i landet. Men vad kan du som är fastighetsägare göra om du eller dina hyresgäster störs av dessa projekt? Och när har man rätt till ersättning? Wistrand Advokatbyrås miljö- och fastighetsexperter belyser här några frågeställningar.
I början av juli kom en dom från Svea hovrätt i en tvist mellan en hyresvärd – ägaren av ett köpcentrum – och en hyresgäst. Tvisten handlade i stort om hyresvärden hade rätt att ta ut hyrestillägg för vissa av sina kostnader för köpcentrumet.
Inkomstskattelagen innehåller ingen närmare definition av vad som i skatterättslig mening ska anses utgöra handel med fastigheter. Skatterättsnämndens (SRN) förhandsbesked från i början av december erbjuder visst tillskott för vägledning i frågan.
Frekvens avgörande
Avgränsningen mellan beskattning såsom inkomst av kapital eller näringsverksamhet beror i mycket på frekvensen i avyttringarna/
Står du eller ditt företag i begrepp att förvärva en fastighet? Fastighetsförvärv medför ofta frågor om ansvar enligt miljölagstiftningen. Wistrand ger här tips om några frågor att tänka på.
1. Rätt typ av förvärv?
Vid större förvärv som involverar fastigheter är det ofta klokt att se över vad det blir för skillnad beroende på vad som förvärvas:
- fastigheten som sådan,
- aktierna i et
En av de mest grundläggande principerna inom svensk avtalsrätt är ”pacta sunt servanda” – avtal ska hållas. Rutinerna för hur avtal ingås och ändras har dock förändrats i takt med den tekniska utvecklingen i samhället. Advokaten och bolagsrättsexperten Henrik Saalman delar med sig av sina erfarenheter i ämnet.
Traditionellt sett har avtal oftast ingåtts genom att parterna utväxlat signerade
Efter att kommunens bygglovshandläggare meddelat att bygglov inte var nödvändigt uppförde en privatperson en byggnad på sin tomt. Informationen visade sig senare felaktig och privatpersonen tvingades riva delar av byggnaden. Hovrätten har nu prövat frågan om kommunen agerat felaktigt eller försumligt på så sätt att skadeståndsskyldighet uppkommit.
De senaste åren har det kommit en strid ström a
