Transportsektorn blir alltmer automatiserad, uppkopplad och digitaliserad där många nya bilar är utrustade med avancerade förarassistanssystem som möjliggör olika nivåer av autonom körning, även kallade ADAS och ADS. Dessa väcker frågan om deras förenlighet med gällande trafiklagstiftning samt vilket rättsligt ansvar föraren har i händelse av trafikolyckor som orsakat av fel i sådana system.
Det händer mycket på lagstiftningsfronten kring konsumentskydd och marknadsföring. Reformerna sker primärt till följd av den digitala strategi som EU kallar ”Digital Single Market” och ”New Deal for Consumers” i syfte att förbättra de juridiska spelreglerna i EU:s digitala miljö.
New Deal for Consumers - Ett moderniserat konsumentskydd
Projektet New Deal for Consumers – vilket rymmer försla
Tidigare i år presenterade EU-kommissionen ett förslag till en ny förordning om harmoniserande regler kring artificiell intelligens (AI). Förordningen har till syfte att genom ett harmoniserat regelverk stärka den inre marknadens konkurrenskraft och främja den positiva utvecklingen av AI, samtidigt som medborgares säkerhet och grundläggande rättigheter skyddas. Förslaget bemöter dock kritik för at
Under coronapandemin har det förekommit marknadsföring av produkter som på ett eller annat sätt relaterar till pandemin. Exempel på detta är självtest för provtagning och preparat med påstått virusskyddande effekter. Vad bör annonsörer beakta vid marknadsföring av detta slag?
I början av sommaren fastställde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ett förhandsbesked om att styrelseuppdrag på konsultbasis via aktiebolag ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Skatteverket har i ett ställningstagande från 2008 uttalat att tre styrelseuppdrag eller fler kan faktureras via eget aktiebolag, varför HFD:s avgörande nu har satt Skatteverkets ställningstagande ur spel.
Den nya lagen om registrering av verkliga huvudmän trädde i kraft den 1 augusti 2017. Lagen har tillkommit som en följd av att Europaparlamentet 2015 antagit ett nytt penningtvättsdirektiv och kravet på ett register om verkliga huvudmän gäller samtliga länder inom EU. Syftet med registret är att det ska öka insynen och transparensen i juridiska personer. Vem för registret?
Den svenska hyresmarknaden är föremål för ett omfattande regelverk. Ur hyresvärdsperspektiv medför regelverket en rad begränsningar inom områden såsom hyressättning och uppsägning av hyresgäster. I stora delar är regelverket en skyddslagstiftning vars syfte är att skydda (den svaga) hyresgästen mot (den starka) hyresvärden. Särskilt starkt är skyddet i fråga om bostäder.
All marknadsföring där näringsidkare marknadsför produkter eller tjänster genom att direkt kontakta en kund, via exempelvis post, mail, SMS, nyhetsbrev, direktadresserat brev eller telefon kan betecknas som direktmarknadsföring. Olika regler gäller beroende på vilken form av direktmarknadsföring det handlar om samt till vem marknadsföringen riktar sig.
Nyligen överlämnade regeringen en proposition om ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, i vilken regeringen bland annat föreslår att lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism upphävs och ersätts av en ny lag (”nya Penningtvättslagen”).
Riksdagen beslutade den 26 april 2017 att ändra i den s k Lex Laval, enligt vilken rätten att vidta stridsåtgärder mot utländska arbetstagare stationerade i Sverige har varit begränsad. Lagändringen trädde i kraft den 1 juni 2017 och innebär utvidgade möjligheter för svenska fackförbund att genom stridsåtgärder kräva att arbetsplatser med utländsk arbetskraft tecknar svensk kollektivavtal.
Som en del i sitt 10-punktspogram mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt har regeringen tillsatt en utredning som ska utreda möjligheterna att införa en informationsskyldighet för skatterådgivare.
I ett nyligen meddelat avgörande (beslut 2017-04-12 i mål nr Ö 583-16) har Högsta domstolen prövat frågan om huruvida en köpare blivit bunden av ett villkor som föreskrevs i samband med att säljaren hade erhållit den aktuella egendomen i gåva. Den specifika juridiska frågan var om, och i så fall i vilken omfattning, ett sådant villkor hade sakrättslig verkan, dvs. verkan även mot tredje man.
