Köpa, sälja eller sitta still? Hur ska man tänka när börsen rasar?

I måndags (24/2) sjönk Stockholmsbörsen med över 4 procent och gårdagen (25/2) slutade även den i moll med en nedgång på 1,6 procent. Hur ska man agera när detta händer som sparare? Och varför gör det så ont i oss när vi ser värdet på våra pengar sjunka? Det och mer pratade jag om i EFN marknad i tisdags (25/2).

Det finns en generell missuppfattning som säger att vi är rationella varelser som alltid tar ekonomiska beslut utifrån välgrundade fakta. Så är inte fallet. Vår hjärna är en fantastisk konstruktion som har utvecklats under tusentals år. På många sätt fungerar den fortfarande som den gjorde när vi levde som jägare och samlare på savannen, det vill säga 99,9 procent av den tid vi har existerat på jorden. Och det fungerade alldeles utmärkt när överlevnad och fortplantning var i fokus och vi dagligen stod inför hot och faror. Vi reagerade automatiskt med känslor och tog nån gång då och då rationella beslut. Att titta framåt, överväga alla alternativ, planera och avstå från något idag för att få något imorgon var ingen bra överlevnadsstrategi.

Idag är det däremot bra att planera framåt, men det kräver ansträngning

Det kräver att vi går emot våra impulser att agera kortsiktigt. Det kräver att vi kopplar in vårt långsamma, rationella tänkande. Men det gör vi endast i 5 procent av alla beslut vi tar. I 95 procent av besluten tar vi mentala genvägar vilket hjälper oss att göra snabba och effektiva (dock ej optimala) val, vilket kan resultera i att vi gör tankevurpor.

Flockbeteende och förlustaversion när börsen rasar

Flockbeteende och förlustaversion är två “tankevurpor” vi gör när vi förlorar pengar. Att inte följa med flocken, att avvika, betydde ofta en säker död när vi levde som jägare och samlare. Vi har alltså genom evolutionen lärt oss att göra som alla andra. Att förlora något kunde även det vara mycket allvarligt, vilket gör att vi idag värderar potentiella vinster mycket lägre än vad vi värderar förluster. Det troliga är du reagerar betydligt starkare på denna nedgång på 4-5 procent än vad du reagerade på uppgången på stockholmsbörsen förra året på runt 30 procent.

Så vad ska man göra när börsen faller?

Du måste självklart göra dessa val själv utifrån dina egna förutsättningar och vilken risk du vill ta. Men om du endast har pengar som du sparar på lång sikt så visar studier att det är bättre att inte försöka tajma marknaden. Om du agerar varje gång det rör på sig på marknaden så kommer du troligtvis att förlora mer än om du sitter still och investerar långsiktigt.

Prokrastinering och Status Quo bias

Prokrastinering innebär att vi skjuter upp saker även om vi vet att det kommer att få negativa konsekvenser på lång sikt. Det är framför allt saker som är ansträngande och koncentrationskrävande och som kräver att vi kopplar in vårt långsamma, logiska tänkande som vi skjuter upp. Och evolutionen har gynnat detta. Genom att våra förfäder kunde fatta snabba och impulsiva beslut, har vi överlevt som art. Att välja en mindre, men garanterad, belöning direkt överträffade ofta att få en större i framtiden.

Vi prioriterar helt enkelt kortsiktiga fördelar framför långsiktiga, och det är särskilt tydligt när det gäller vårt sparande. Det går emot vår natur att avstå från något nu till förmån för något i framtiden, vilket ju är essensen av sparande. Ditt framtida jag har inte mycket att säga till om. Du kanske till och med känner ångest och stress för att du inte sparar, vilket gör att du prokrastinerar ännu mer.

Status Quo bias betyder att vi har en irrationell preferens för alternativ som redan finns, det aktuella läget, framför hypotetiska alternativ som kan vara betydligt bättre. Status quo bias gör att vi undviker att agera på grund av rädslan för att förändringen kommer att rubba det aktuella läget. All förändring känns som en förlust. Exempel på detta är tex att 2 av 3 aldrig har bytt bank för sitt bolån och att 1 av 3 aldrig har bytt försäkringsbolag för sin bilförsäkring. Och detta trots att de flesta av oss förstår att trogna kunder ofta får betala mer. Rent evolutionärt har Status Quo bias varit oss till gagn. I samhällen som har sett likadana ut generation efter generation, så har det varit bäst att göra så som man alltid har gjort. “If it ain´t broken, don´t fix it” har varit en väl fungerande tumregel under vår evolution. Dock är det sällan en bra strategi idag.

Vi kan inte påverka hur vår hjärna fungerar. Men förstår vi oss på den bättre kommer vi att kunna undvika de största fallgroparna och ta bättre ekonomiska beslut. Så fundera över vilka fallgropar du kan komma att hamna i, sätt upp några regler för dig själv och koppla in ditt logiska tänkande vid viktiga beslut.

Några exempel på hur 10 000 kronor blir 2 miljoner om du inte prokrastinerar och hur mycket du kan spara genom att byta bank för ditt bolån, genom att ta dig ur Status Quo fallgropen, får du om du lyssnar på gårdagens (25/2) program EFN marknad: Försök inte tajma marknaden.