Svenska hushåll förlorar 18 miljarder kronor årligen genom låga räntor på sparkonton hos storbanker. Många byter inte konto trots möjligheten till bättre ränta. Compricer uppmanar till att jämföra banker för att maximera sparandet.
Under 2024 har sparräntorna i Sverige sjunkit i takt med att Riksbanken har sänkt styrräntan. Många sparinstitut erbjuder dock fortfarande bra räntor. Jämförelse mellan olika sparinstitut är avgörande för att maximera avkastningen.
Innan året är slut är det viktigt att optimera din privatekonomi. Kontrollera skatten, utnyttja avdrag och donationer, se över investeringar och jämka skatten. Reflektera över din ekonomiska situation för att förbättra framtida beslut. Gott nytt år!
De rörliga sparkontoräntorna har i genomsnitt sjunkit med 0,34 procentenheter under året, vilket är mindre än Riksbankens sänkning av styrräntan på 0,75 procentenheter. Vissa banker har sänkt sina räntor mer, medan några har höjt eller behållit samma nivå.
Många har sitt sparkonto hos sin bank utan att ha koll på att de troligtvis får en låg ränta eller inte får någon ränta alls. Pengarna man sparar sjunker alltså i värde på grund av inflationen. Men så behöver det inte vara. Det finns en uppsjö med sparkonton där du får över 4 procents ränta, med fria uttag och insättningsgaranti.
Genomsnittsräntorna fortsatte att stiga något i september. Från och med den 27 september gäller Riksbankens nya styrränta: 4 procent. Och efter Riksbankens besked om att höja styrräntan den 21 september har ett flertal banker följt efter och höjt sin listränta.
I april förra året (2022), då vi fortfarande hade en styrränta på 0 %, kunde man få 1,20 % som högst på ett rörligt sparkonto med fria uttag. Då erbjöd ingen storbank ränta på sina rörliga konton. Ett år senare (idag) ligger styrräntan på 3,5 % och högst sparränta på ett rörligt sparkonto med fria uttag ligger på 3,15 %.
Under 2022 höjde Riksbanken styrräntan 4 gånger med totalt 2,50 procentenheter. Samtidigt har bankerna och sparinstituten höjt sparräntan med i genomsnitt 1,20 procentenheter (från 0,47 % till 1,67 %). Att jämföras med höjningen för rörliga bolån (genomsnittsräntan) under 2022 på 2,01 procentenheter.
Söndagen den 11 september i år är det val och med skenande inflation och elpriser som skjuter i höjden så kan plånboksfrågor bli viktiga i årets val. Därför har vi ställt ett antal viktiga frågor till alla riksdagspartier och de har svarat.
Sedan årsskiftet har vissa storbanker börjat höja sina räntor för bundna sparkonton. Idag kan du få 1,99 procent om du binder dina pengar på 3 år och 2,35 procent om du binder på 5 år. Vi behöver gå tillbaka till 2014 för att hitta så höga räntor på bundna sparkonton.
I årets första Kvadrat hänger Petra Bergman på ekonomigymmet för att uppfylla ett av sina nyårslöften. Hon ska ta tag i sin boendeekonomi, och till sin hjälp har hon anlitat PT:n Christina Sahlberg, som till vardags är sparekonom på Compricer.
Börshype och nybörjartips hos Placera.
Hur mycket bör du spara på lång sikt? Och hur och när ska du investera för bäst avkastning? En liten summa sparad idag kan bli en stor summa imorgon om du sparar pengarna där du får avkastning. Det absolut sämsta du kan göra är att sätta pengarna du sparar på lång sikt på ett sparkonto.
Att ha en liten buffert för förutsägbara och oförutsägbara händelser är viktigt. Vissa tider på året går det kanske åt lite mer pengar, såsom vid jul eller under semestern. Och för att få det att gå ihop behöver vi spara under resten av året.
Christina Sahlberg, som till vardags är sparekonom på Compricer, har gett ut boken ”Fixa din privatekonomi” där hon ger tips och råd som kan stärka din privatekonomi.
Christina Sahlberg har gett många ekonomiska råd i sin roll som sparekonom på Compricer. Nu är hon aktuell med nya boken ”Fixa din privatekonomi” där hon för första gången i bokform samlar tipsen som ska ge dig ett rikare liv.
I dag betalar vi i genomsnitt 1,54 procent i ränta på våra bolån men får 0 procent i ränta på vårt sparkonto. Vi har låga räntor idag, både på bolån och på våra sparkonton.
Den minskade aktiviteten i samhället och oron för vår privatekonomi kan få oss att agera irrationellt och kontraproduktivt. Det är viktigare än någonsin att tänka efter och vara smart i alla ekonomiska beslut, trots att det är oroliga tider. Här är några exempel på saker du inte bör göra:
Rädsla är kroppens och hjärnans larmsystem som säger till oss att någonting är fel. Men rädslan får oss också att agera irrationellt. Här följer några tips på vad du kan göra för att minska rädslan genom att ta tag i din ekonomi.
Vi får just nu många frågor om vad som gäller om man har pengar på ett sparkonto eller ett ISK och banken skulle gå omkull. Här går vi igenom de skydd som finns och bra saker att tänka på.
