En av fem (780 000 personer) sitter fortfarande med ett tillsvidareavtal som i snitt är 30 procent dyrare än vanliga avtal. Och betalar alldeles för mycket. Enligt Energimarknadsinspektionen förlorade elkunder över 800 miljoner kronor på dessa avtal förra vintern.
Den genomsnittliga elräkningen för typhuset i Sverige ligger en bra bit över 20 000 kronor per år samtidigt som 45 000 hushåll lägger så mycket som 20 procent av den disponibla inkomsten på el. Det är dags att ta in en energiexpert i expertpanelen!
I förra veckan träffade jag ett gäng tjejer som ville ta tag i sin privatekonomi men inte visste var och hur de skulle börja. Nu har de börjat, och tar ett steg i taget. 1. Avtal. 2. Sparande. 3. Aktier/fonder. 4. Pension.
Höjt statligt underhållstöd, minskat regelkrångel för bostadsbyggande, fler pappadagar och fortsatt sänkt skatt på pension om utrymme finns. Vi har frågat alla riksdagspartier om vad de vill göra med vår privatekonomi. Här svarar Folkpartiet.
Vilket elavtal som har varit bäst under de senaste åren beror på när du tecknade ditt avtal. Men historien säger tyvärr inget om framtiden när det kommer till elpriser. Vad vi vet säkert är att det alltid skiljer mycket mellan den dyraste och den billigaste elhandlaren!
Finansinspektionen (FI) skärper kraven mot bankerna med ökade riskvikter på bolånen. Bankernas svar: Höjda bolån med 0,25 procentenheter?
Sänkt skatt på pension, höjt socialbidrag, höjd restaurangmoms, återinförd fastighetsskatt och fler pappadagar. Vi har frågat alla riksdagspartier om vad de vill göra med vår privatekonomi. Först ut att svara är Vänsterpartiet.
För andra året i rad sjönk fondavgifterna på svenska fondmarknaden. Orsakerna är att spararna nu väljer aktiefonder med lägre avgifter och indexfonder.
Vad händer med våra fonder och aktier om en bank går i konkurs? Eller fondbolaget? Får vi tillbaka våra investeringar? Jag ställde frågan till Claes Hemberg som jag vet har koll på dessa saker.
… skulle den se ut enligt följande:
I fjolårets deklaration gjorde vi avdrag för 27 miljarder, vi betalade 80 miljoner i förseningsavgifter och 1,3 miljoner personer fick dela på 17,5 miljarder kronor för rut- och rottjänster.
Den frågan ställde jag mig häromdagen när jag diskuterade pensionssparande med en kund. Om man gör en engångsinsättning och sen väntar 30 år tills pengarna ska användas är då ISK, jämfört med depå, verkligen rätt väg att gå?
