Invasiva puckellaxen har siktats i Sverige

Den invasiva puckellaxen har återigen observerats i svenska vattendrag, senast i Ätran i Halland. Arten har stora lekvandringar och man vet ännu inte hur den påverkar ekosystemen. Därför ses den som ett möjligt hot mot den redan hårt pressade svenska atlantlaxen. Forskare och myndigheter vill stoppa spridningen innan det är för sent.

Fynd i Ätran väcker uppmärksamhet

I slutet av juni registrerade fiskräknare två puckellaxar i Ätran i Halland, enligt Fiskdata.se. Arten har setts i Sverige tidigare, men varje gång väcker det ny oro.

I Norge har utvecklingen gått snabbt. Där har tiotusentals puckellaxar tagit sig upp i älvar, och i vissa fjordar har fler puckellaxar fångats än atlantlax.

Även i Danmark har arten setts i år – enligt tidningen FishEco fångade en sportfiskare två puckellaxar på Själlands norra kust. Det är mycket ovanligt i danskt vatten.

En art som inte hör hemma i Sverige

Puckellaxen kommer ursprungligen från norra Stilla havet och sattes ut i nordryska älvar av Sovjetunionen på 1950-talet. Därifrån har den spridit sig via Barents hav och längs Norges kust – och nu till Sverige. Här har den bara påträffats i små mängder, men experter följer utvecklingen noga.

Puckellaxen (Oncorhynchus gorbuscha) har en tvåårig livscykel. Den delas in i så kallade uddaårs- och jämnaårspopulationer, beroende på vilket år de leker. I Europa är det främst de uddaårslekande laxarna – alltså de som leker 2023, 2025, och så vidare – som har lyckats etablera sig.

Ny art i Sverige – men redan klassad som hög risk

Puckellaxen är, enligt Ida Ahlbeck Bergendahl, Environmental Assessment Specialist vid SLU:s institution för akvatiska resurser, ”en ny art i våra vatten” – men hur den påverkar våra ekosystem är fortfarande oklart.

– Det är stora kunskapsluckor i det, säger hon.

Trots det osäkra läget har Artdatabanken nyligen klassat puckellaxen som en art med mycket hög risk – den allvarligaste kategorin som används i Sverige. Enligt Michael Diemer, utredare på Enheten för åtgärdssamordning vid Havs- och vattenmyndigheten, är det just därför puckellaxen nu föreslås få en plats på Sveriges lista över invasiva arter.

– Att vi föreslår den på den nationella förteckningen är ett tydligt tecken på att vi är oroade för en framtida utveckling, säger Michael Diemer.

– Den är klassad som mycket hög risk. Det säger ju en del om hur man ser på framtiden, tillägger han.

Även på regional nivå följs utvecklingen med vaksamhet. Erika Axelsson vid Länsstyrelsen Halland ser i nuläget ingen påverkan på ekosystemet i Sverige, men lyfter oron för vad som kan komma.

– Jag är inte oroad nu, men oroad för utvecklingen. Den verkar ha en anpassningsförmåga, och vi ser vad som hänt i Norge, säger hon.

Hellre förebyggande än åtgärd

Om puckellaxen skulle börja föröka sig i större skala i Sverige kan det få betydande ekologiska konsekvenser. Arten leker tidigare än den inhemska atlantlaxen, är aggressiv och kan konkurrera om både lekplatser och föda.

– Man är rädd att den ska konkurrera ut vår lax i vattendragen, ändra beteende och lekplatser för vår lax, säger Ida Ahlbeck Bergendahl.

Efter leken dör puckellaxen, Om den blir vanlig kan stora mängder död fisk påverka både vattenkvalitet och näringsbalans.

– Det kan bli mycket död fisk, bakterier och svampar. Det blir en näringstillförsel som våra system inte är vana vid, fortsätter hon.

Michael Diemer betonar att det är nu man har möjlighet att agera.

– Det är alltid betydligt lättare att förebygga en oönskad utveckling än att försöka hantera den sen, säger han.

Övervakning pågår – men mer forskning behövs

SLU följer artens spridning genom att ta vattenprover och analysera miljö-DNA. Hittills har ingen lek bekräftats.

– Vi har inte hittat något än, men proverna är inte färdiganalyserade, säger Ida Ahlbeck Bergendahl.

Bara ett fåtal fiskar har hittats i Sverige, och just nu bedöms risken som låg. Men SLU har inte fått forskningspengar för att undersöka hur puckellaxen påverkar den svenska laxen. Även i Norge saknas medel för att studera effekterna, trots att arten är utbredd där.

Länsstyrelsen Halland stöttar SLU:s arbete, både finansiellt och praktiskt. Bland annat har de hjälpt till att sätta upp kameror och medverkar i insamling av miljö-DNA.

– Det är ett bra verktyg, men det finns osäkerheter. Det är bättre när vi får ett exemplar eller en bild, säger Erika Axelsson, länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen Halland.

Enligt Axelsson har tidigare fynd av puckellax gjorts i både Fyleån och Lagan. Hon menar att det finns tecken som tyder på att lek kanha förekommit, men att det ännu inte är bekräftat.

Rapportera – och avliva

Myndigheterna uppmanar sportfiskare att avliva alla puckellaxar de får upp, inte släppa tillbaka dem i vattnet, och rapportera fynd via appen Rappen. Länsstyrelser längs västkusten samlar dessutom in fjällprover från fångade exemplar.

Text: Fredrik Stedtjer/DSR

Puckellax – kortfakta

• Ursprungsområde: Norra Stilla havet
• Introducerad i Europa av Sovjetunionen under 1950–70-talet
• Livscykel: 2 år, dör efter lek
• Leker vartannat år, atlantpopulationen främst udda år
• Hotar inhemska arter genom konkurrens om lekplatser, föda och sjukdomsspridning
• Rapportera fynd till: Rappen.nu

Källa: Artfakta.se, Rappen.nu