Elin Aspholm, 36 år, har levt med diabetes typ 1 sedan hon var 13 år. I dag arbetar hon som diabetessköterska på Sundsvalls sjukhus och delar gärna med sig av sina erfarenheter till sina patienter. Hon tycker det är utmanande att komma fram till hur hon kan motivera och hjälpa just den patienten hon har framför sig, vilket inspirerar henne i sitt arbete.
När Viktor var tre år blev han diagnostiserad med diabetes typ 1. I dag är han 30 år och arbetar som ST-läkare och har lärt sig att leva med sjukdomen som är en del i hans vardag.
Monika Holm har levt med diabetes typ 1 sedan 11 års ålder. Hon har även genom åren förstått att hon måste haft något annat i kroppen med tanke på hennes trötthet, yrsel och värk i kroppen, där läkarna från början inte hittade något. En rad olika infektioner som borrelia och ögonkomplikationer har drabbat henne genom åren. I dag mår hon bättre och är i dag sjukpensionär sedan tio år tillbaka.
Blodsockervärdet är det alla diabetiker kämpar med. Det gäller att ligga på en bra nivå och helst så jämnt som möjligt. Men vilka symptom får vi vid för lågt eller för högt blodsocker?
Alla blir vi stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi, där det tidigare var nödvändigt för att överleva. Men om stressen pågår länge kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt med återhämtning och vila.
Anette Perssons mamma fick diabetes typ 1 i tidig ålder och trodde att hon själv hade klarat sig från diabetes när hon var 60 år, men så var inte fallet. I dag har hon levt med diabetes typ 1 i fyra år, där även hennes två söner, syster och hennes barn har sjukdomen. Att leva med diabetes tätt inpå sig genom hela livet gör att man ser enklare på tillvaron och är nöjd för varje dag.
Graviditetsdiabetes är en form av diabetes som uppträder endast under graviditeten hos vissa gravida kvinnor. Under graviditeten blir kroppen gradvis mer okänslig för insulin vilket innebär att insulinbehovet successivt ökar upp till två till tre gånger. I de flesta fall regleras detta genom att bukspottkörteln ger ifrån sig så mycket mer insulin.
Distriktssköterskan Kristina Ehrling har arbetat med folksjukdomen diabetes typ 1 i fyra år. Genom hennes insatser som diabetessköterska på diabetes-endokrinologi-mottagningen vid Falu Lasarett fick hon erhålla SFSDs (Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård) stora Omvårdsstipendium 2018.
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att en av byggstenarna i kalciumkanalerna i bukspottkörtelns betaceller spelar en viktig roll för regleringen av våra blodsockervärden. Behandlingar riktade mot denna byggsten kan bli ett nytt sätt att bekämpa diabetes, föreslår forskarna i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports.
Många diabetiker har en så kallad knapp på armen där många är ovetande om vad det är. Ofta får diabetiker frågan; Varför har du en knapp på armen? Svaret är att knappen är en sensor som är ett hjälpmedel där diabetiker kan scanna av sitt glukosvärde, så att de kan hålla koll på sitt blodsocker.
Patrick Olofsson har levt med diabetes typ 1 sedan 12 års ålder. Efter att ha varit sjuk i fem veckor där läkarna trodde att han var magsjuk, kunde de konstatera att han hade diagnosen typ 1-diabetes. I dag jobbar han som personlig och medicinsk tränare på Mykeystudio och hjälper bland annat andra diabetiker med anpassad träning och kostråd.
Symtomen på hyperglykemi, det vill säga högt blodsocker (blodglukos), kan skilja sig beroende på orsak, typ av diabetes, hur snabbt förhöjningen kommer, hur länge man har haft diabetes, ålder och behandling.
