Anna Fritjofson, 71 år, har levt med typ 1-diabetes i 62 år. - På den tiden, när jag fick det, visste inte många vad diabetes var, säger Anna. I dag, med all teknik, så är det inte lika omständligt att leva med sjukdomen som det var när Anna fick sin diabetes. I dag mår hon bra och hoppas att det ska komma ett botemedel inom snar framtid.
Resultatet av två stora amerikanska studier för nästan 30 år sedan var på många sätt banbrytande. De bevisade att intensiv blodsockerkontroll avsevärt minskade risken för komplikationer. Det var inte så förvånande men att effekten skulle kvarstå flera år var svårt att förklara. Det kunde handla om ett ”metabolt minne”. Uttrycket har sedan dess fått fick stor spridning.
Barn med typ 1-diabetes som för ofta har för höga blodsockervärden löper större risk att dö innan de fyller 30 år. Vanligaste dödsorsakerna är akuta diabeteskomplikationer. Slutsatsen drar svenska forskare som undersökt sambandet för ett stort antal typ 1 diabetiker mellan åren 2006 och 2014. De påpekar dock att dagens bättre blodsockerkontroll sannolika kommer att minska risken.
Roger Hallstensson fick typ 2-diabetes för ett halvår sedan. Han hade dock inga typiska symtom för sjukdomen, utan det var på grund av en annan anledning som han var inne på sjukhuset, som det uppdagades. - Jag kände inte igen de vanliga symtomen som törst eller några andra tecken på att det kunde vara diabetes, säger Roger.
Diabetes, Parkinson, Alzheimer och hjärt-kärlsjukdomar hör till våra allra vanligaste folksjukdomar. En ny biobank med stamceller från både friska individer och patienter ska bidra till ökad förståelse för hur dessa sjukdomar uppkommer. - Målsättningen är att forskare ska kunna utveckla nya läkemedel som kan förebygga dessa folksjukdomar i framtiden, säger Hindrik Mulder.
Sambandet djupa blodsockerfall och försämrade kognitiva funktioner hos barn med typ 1-diabetes är i forskningen väl undersökt och beskrivet. Men hur det är med de äldre är mer okänt, bland de som har haft sjukdomen i många år och haft flera, kanske många, djupa blodsockerfall. Hur har deras kognition påverkats av sjukdomen?
Kan så kallad medelhavskost och träning bromsa insjuknande i demens för äldre med typ 2-diabetes? Det ska en världsunik studie som nu påbörjas vid Umeå och Uppsala universitet ge svar på.
Ju mer socker vi äter, desto färre vitaminer och mineraler får vi i oss, visar ny forskning från Lunds universitets Diabetescentrum.
Björn Eriksson har under ett flertal år levt ett stressigt liv med uppdrag som rikspolischef, chef för Interpol samt varit landshövding i Östergötland under 14 år. Stress, lätt övervikt samt ibland ett osunt leverne tror Björn var det som utlöste hans typ 2-diabetes. - Jag tror att jag hade haft sjukdomen under en lång tid i och med att mitt blodsockervärde låg på gränsvärdet, säger Björn.
En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus visar att det finns ett samband mellan höga nivåer av tarmhormonet GIP i blodet och ökad risk för hjärt- kärlsjukdom.
Mikrometerstora partiklar av porös kiseldioxid kan, efter intag, påverka hur snabbt mat bryts ned och tas upp i tarmen. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nanomedicine, visar att det är möjligt att partiklarna minskar hur mycket maten bryts ned och hastigheten för det. Genom studierna på möss hoppas forskarna hitta nya behandlingar för fetma och diabetes hos människor.
Leif C Groop-priset för framstående diabetesforskning tilldelas Niels Grarup vid Novo Nordisk Foundation Center for Basic Metabolic Research vid Köpenhamns universitet. I sin forskning har han bland annat visat att det finns en genetisk förklaring till ökningen av typ 2-diabetes på Grönland. Priset på 100 000 kronor ut i samband med Diabetesforskningens dag som arrangeras av Lunds universitet.
