Johanna Lenback-Andersson, 41, har levt med typ 1-diabetes sedan hon var 3,5 år. Med fyra graviditeter bakom sig och ett hektiskt liv har hon hållit sin diabetes i schack. Men självklart är hon orolig nu i dessa Coronatider med tanke på att hon är i en av riskgrupperna. - Det är klart att jag är orolig för Corona, men jag jobbar på som vanligt och hoppas att jag ska klara mig, säger Johanna.
Frakturer är dubbelt så vanliga bland diabetiker. Försämrad balans i kombination med ett skört skelett är två av orsakerna. Ändå är benbrott och andra frakturer en relativt okänd komplikation bland patienterna. Varje år faller tiotusentals personer i Sverige så svårt att de behöver sjukhusvård. Merparten är äldre och diabetiker är överrepresenterade.
2017 fick Dr Evelina Vågesjö ett forskningsanslag på 200 000 kronor från oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt "Mechanisms in skin wound healing in non-diabetic and diabetic conditions and the effect of wound treatment with chemokines". I dag är hon vd på Ilya Pharma som utvecklar nästa generations biologiska läkemedel, ILP100.
Forskare vid universitetet i Toronto, Kanada, där insulinet upptäcktes för 99 år sedan, arbetar nu med att utveckla ett plåster som vid behov utsöndrar insulinets motsats – hormonet glukagon. Ett plåster som kan komma att komplettera de glukagonpreparat som finns i dag, injektion eller nässpray. Insulinets uppgift är att sänka ett för högt blodsocker. Glukagonets att höja ett för lågt.
Anna Fritjofson, 71 år, har levt med typ 1-diabetes i 62 år. - På den tiden, när jag fick det, visste inte många vad diabetes var, säger Anna. I dag, med all teknik, så är det inte lika omständligt att leva med sjukdomen som det var när Anna fick sin diabetes. I dag mår hon bra och hoppas att det ska komma ett botemedel inom snar framtid.
Resultatet av två stora amerikanska studier för nästan 30 år sedan var på många sätt banbrytande. De bevisade att intensiv blodsockerkontroll avsevärt minskade risken för komplikationer. Det var inte så förvånande men att effekten skulle kvarstå flera år var svårt att förklara. Det kunde handla om ett ”metabolt minne”. Uttrycket har sedan dess fått fick stor spridning.
Barn med typ 1-diabetes som för ofta har för höga blodsockervärden löper större risk att dö innan de fyller 30 år. Vanligaste dödsorsakerna är akuta diabeteskomplikationer. Slutsatsen drar svenska forskare som undersökt sambandet för ett stort antal typ 1 diabetiker mellan åren 2006 och 2014. De påpekar dock att dagens bättre blodsockerkontroll sannolika kommer att minska risken.
Roger Hallstensson fick typ 2-diabetes för ett halvår sedan. Han hade dock inga typiska symtom för sjukdomen, utan det var på grund av en annan anledning som han var inne på sjukhuset, som det uppdagades. - Jag kände inte igen de vanliga symtomen som törst eller några andra tecken på att det kunde vara diabetes, säger Roger.
Diabetes, Parkinson, Alzheimer och hjärt-kärlsjukdomar hör till våra allra vanligaste folksjukdomar. En ny biobank med stamceller från både friska individer och patienter ska bidra till ökad förståelse för hur dessa sjukdomar uppkommer. - Målsättningen är att forskare ska kunna utveckla nya läkemedel som kan förebygga dessa folksjukdomar i framtiden, säger Hindrik Mulder.
Sambandet djupa blodsockerfall och försämrade kognitiva funktioner hos barn med typ 1-diabetes är i forskningen väl undersökt och beskrivet. Men hur det är med de äldre är mer okänt, bland de som har haft sjukdomen i många år och haft flera, kanske många, djupa blodsockerfall. Hur har deras kognition påverkats av sjukdomen?
Kan så kallad medelhavskost och träning bromsa insjuknande i demens för äldre med typ 2-diabetes? Det ska en världsunik studie som nu påbörjas vid Umeå och Uppsala universitet ge svar på.
Ju mer socker vi äter, desto färre vitaminer och mineraler får vi i oss, visar ny forskning från Lunds universitets Diabetescentrum.
