Nya prekliniska studier bekräftar verkningsmeknismen för Follicums vävnadsreparerade peptider. Inom ramarna för ett prekliniskt forskningsprojekt har interaktionen mellan en av Follicums vävnadsreparerande peptidfamiljer och en specifik receptor kunnat karakteriseras i detalj.
God blodglukoskontroll över tid är den viktigaste faktorn för minskad risk för retinopati och nefropati vid typ 1-diabetes. Förebyggande åtgärder och behandling av riskfaktorer är en ständigt aktuell fråga på diabetesmottagningen för vuxna, men även inom barn- och ungdomsdiabetesvården.
Inom forskningen blir begreppet prediabets allt vanligare, det vill säga ett förstadium till typ 2-diabetes. Nu har amerikanska forskare tagit reda på hur många av de äldre med förstadiet som verkligen utvecklar typ 2-diabetes. Resultatet visar att vägen till utvecklad diabetes långt ifrån är förutbestämd och att fler återfår sin normala sockeromsättning.
När Agnetha var på sin årliga blodtryckskontroll konstaterade läkaren att hon även hade högt blodsockervärde. - De tog två prover som visade att jag hade för högt blodsockervärde och jag fick diagnosen typ 2-diabetes, säger Agnetha. I och med att hon inte tålde Metformin, som hon fick utskrivet av läkaren, ändrade hon sin livsstil istället och är i dag symtomfri från sin diabetes.
Fetma bland ungdomar fortsätter att öka. Uppluckrade rutiner i vardagen under pandemiåret kan ytterligare förvärra situationen.
Cancer har tagit över rollen som vanligaste dödsorsaken bland diabetiker. Tidigare under en lång period tid var det hjärt- kärlsjukdomarna som tog flest liv. Detta enligt en stor brittisk undersökning som under 18 år följt utvecklingen med fler än 300 000 med diabetes.
När Åse Moberg, för cirka två år sedan, var inne på sjukhuset för att hon hade för högt blodtryck, kunde de även konstatera att hon hade haft en hjärtinfarkt samt gav henne diagnosen typ 1-diabetes. - Jag hade då 36 i blodsocker och 194 i långtidssocker, säger Åse.
En ny faktor att räkna med i diabetesbehandling och forskning är parametern ”Tid i målområdet”. Begreppet används alltmer i vården och av patienterna själva. Målsättningen är att få en så stabil och bra kurva på blodsockret. Tid i målområdet förkortas TIR (efter engelskan Time in Range).
Typ 2-diabetes är en av våra största folksjukdomar och bidrar till ökad risk för sjuklighet och tidig död. Sjukdomen ökar globalt, men framför allt i flera icke-europeiska regioner. I Sverige tycks dock inte incidensen öka, och prevalensen ligger stabilt på fem procent. I dag är en av fem svenska medborgare född utomlands, där de största invandrargrupperna har sitt ursprung i Mellanöstern.
På Capio Ögon Globen utförs ögonbottenfotografering av patienter med diabetes, s k diabetesscreening. Dessa patienter har sedan hösten 2020 erbjudits att delta i en studie som Karolinska Universitetssjukhuset driver i syfte att ta reda på om patienten även lider av fettlever.
Kunskap om hur celler kommunicerar är en viktig nyckel för att förstå många biologiska system och sjukdomar. Nu har en forskargrupp ledd av forskare vid Göteborgs universitet använt en unik kombination av metoder för att kartlägga mekanismen bakom cellkommunikation. Resultaten kan bland annat öka förståelsen för den underliggande mekanismen bakom typ 2-diabetes.
Forskare har hittat en länk mellan "svaga" och "starka" celler som binder för att öka insulinproduktionen för människor som lever med typ 2-diabetes. Rapporten förbättrar förståelsen för insulinproducerande celler och hur typ 2-diabetes utvecklas.
