Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Svenska folkets matvanor utvecklas i fel riktning. Foto: Pixabay

    Svenska folkets matvanor utvecklas i fel riktning

    Konsumtionen av frukt och bär, grönsaker, rotsaker och fisk fortsätter att minska bland vuxna svenskar medan allt fler dricker sötade drycker, enligt Folkhälsomyndighetens undersökning ”Hälsa på lika villkor”. – De som tidigare ätit mer hälsosamt verkar försämra sina matvanor mest, säger utredaren Pia Lindeskog.

  • Ny forskning kan hjälpa oss att förutsäga typ 1-diabetes hos barn. Inna Starskaia

    Ny forskning kan hjälpa oss att förutsäga typ 1-diabetes hos barn

    Forskning visar att barn som är på väg att utveckla typ 1-diabetes uppvisar olika cellulära immunsvar beroende på vilka autoantikroppar som dyker upp först. Denna insikt kan revolutionera hur vi förstår och hanterar sjukdomen, vilket ger hopp om framtiden.

  • Inget barn har barndiabetes. Foto: Pixabay

    Inget barn har barndiabetes

    I Norge får allt fler barn diabetes. Siffrorna från det offentliga Barndiabetesregistret är tydliga. Ändå hävdar de att inget barn har barndiabetes.

  • Stigbjörns resa med typ 1-diabetes

    Stigbjörns resa med typ 1-diabetes

    Stigbjörn har levt med typ 1-diabetes i över 50 år, och hans historia är en påminnelse om styrkan och motståndskraften hos dem som lever med denna sjukdom. - Jag var 22 år och pluggade på KTH, var trött och trodde att det berodde på att jag pluggade mycket, säger Stigbjörn. Vilket visade sig vara typ 1-diabetes.

  • Dämpad prediabetes hos dem som åt broccoliämne. Foto: Pixabay

    Dämpad prediabetes hos dem som åt broccoliämne

    Ämnet sulforafan från broccoligroddar kan kopplas till bättre blodsockernivåer vid prediabetes som föregår typ 2-diabetes. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Hos vissa påverkades blodsockret extra mycket vid intag av broccoliämnet.

  • Förslag för en hälsosammare livsmedelskonsumtion bland barn och unga. Foto: Pixabay

    Förslag för en hälsosammare livsmedelskonsumtion bland barn och unga

    Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, typ 2-diabetes och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda reglering av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga.

  • Ingrid Wernstedt Asterholm får Leif C. Groop-priset för forskning om fettväven. Foto: Johan Wingborg

    Ingrid Wernstedt Asterholm får Leif C. Groop-priset för forskning om fettväven

    Årets mottagare av Leif C. Groop-priset kartlägger mekanismer i fettväven, vilket har ökat förståelsen kring varför vissa med fetma får typ 2-diabetes. Ingrid Wernstedt Asterholm vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är forskaren som blir sporrad att hitta nya svar när iakttagelserna i labbet inte stämmer överens med gängse uppfattningar.

  • Antalet barn med diabetes ökar dramatiskt. Foto: Pixabay

    Antalet barn med diabetes ökar dramatiskt

    Antalet barn som får diabetes ökar dramatiskt, och problemet verkar vara större ju längre norrut man bor. Det betyder att Norge ligger i världstoppen vad gäller statistik.

  • Domino inspirerar med ny bok för unga med diabetes

    Domino inspirerar med ny bok för unga med diabetes

    I maj 2020 fick Domino som 23-åring diagnosen typ 1-diabetes. - Jag bodde på Bali och fick tyfoid- och denguefeber och var väldigt dålig och blev sängliggande i nästan ett halvår innan jag åkte hem till Sverige och fick diagnosen typ 1-diabetes, säger Domino.

  • Risk för hjärtinfarkt hälften så stor efter kirurgi jämfört med medicin vid obesitas och typ 2-diabetes. Foto: Pixabay

    Risk för hjärtinfarkt hälften så stor efter kirurgi jämfört med medicin vid obesitas och typ 2-diabetes

    Kirurgi är mycket mer effektivt än läkemedel för patienter med obesitas och typ 2-diabetes. Men även läkemedel är en viktig behandlingsmetod. – Den viktigaste siffran vi fick fram när vi jämförde läkemedel mot kirurgi var att risken för hjärtinfarkt var hälften så stor efter kirurgi som vid behandling med medicin, säger Erik Stenberg, forskare vid Örebro universitet.

Visa mer