Obesitas är vanligt men ofta odiagnostiserat i svensk sjukvård och kopplat till kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död. Det visar en ny studie med forskare från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism. Resultaten pekar på behov av bättre upptäckt och behandling.
I årtionden har forskare vetat att personer med typ 2-diabetes löper högre risk för hjärtsjukdomar, njursjukdomar, kognitiv nedgång och andra åldersrelaterade tillstånd. Ny forskning tyder på att dessa komplikationer kan vara kopplade till något ännu mer grundläggande: accelererat biologiskt åldrande vid diabetes. Med andra ord kan diabetes inte bara öka risken för sjukdomar i samband med åldrande
Även om diabetes vanligtvis är kopplat till blodsocker, nerver eller hjärthälsa, kan det också göra ben svagare och långsammare att läka. Ny forskning visar att både typ 1 och typ 2-diabetes kan leda till svagare ben och långsammare läkning, vilket kan öka risken för frakturer. Det är en viktig aspekt att ta hänsyn till för alla som lever med diabetes,
risken för mikronäringsbrist. Flera vitaminer, mineraler och fibrer spelar viktiga roller i ämnesomsättning, neurologisk hälsa, kardiovaskulär hälsa med mera.
Forskare vid Umeå universitet visar i en ny studie att miljön i livmodern kan lämna bestående avtryck i immunsystemet och påverka risken att utveckla typ 1-diabetes, även när arvet är detsamma. Resultaten nyanserar bilden av hur genetiska och tidiga miljöfaktorer samverkar vid autoimmuna sjukdomar.
Forskare vid Umeå universitet har gjort en unik tredimensionell kartläggning av en hel mänsklig bukspottkörtel. Den visar att insulinproducerande celler kan finnas kvar långt efter debut av typ 1-diabetes – något som tyder på att sjukdomsförloppet är mer komplext än tidigare antagits.
Obesitas diagnosticeras ofta genom mätning av BMI, men metoden har flera begränsningar. Forskare vid Lunds universitet och AstraZeneca visar att mätning av både kroppsfettprocent och midjemått bättre fångar risk för sjukdom jämfört med mätning av enbart BMI.
Under 21-23 maj bjöd Gävle in en internationell samling av forskare, kliniker och andra intressenter inom det ständigt växande diabetologiområdet till SSSD (The Scandinavian Society for the Study of Diabetes). Med ett spännande program, inklusive viktiga opinionsledare och stjärnforskare i aspekterna av diabetes.
Forskning kring omega-3-tillskott har länge varit ett ämne för diskussion, särskilt när det kommer till deras potentiella inverkan på blodsockernivåer. Enligt de senaste studierna finns det inte tillräckliga vetenskapliga bevis för att dagligt intag av omega-3-tillskott sänker blodsockernivåerna, vilket är avgörande för personer som lever med diabetes eller riskerar att utveckla sjukdomen.
Sommaren är i antågande och med den kommer den ljuva smaken av mango, en frukt som många älskar. Men för dem som lever med diabetes kan det kännas osäkert att njuta av denna söta delikatess.
Forskare har hittat nya genetiska orsaker till diabetes hos spädbarn – i en del av genomet som historiskt sett har förbisetts i genetiska studier.
Att leva med typ 2-diabetes kan ibland kännas som en oändlig kamp, där man gör allt rätt men ändå inte ser några framsteg. Denna frustration kan påverka den psykiska hälsan negativt och skapa en ond cirkel av stress som i sin tur kan höja blodsockernivåerna. För att bryta denna cykel är det viktigt att förstå sambandet mellan kropp och själ.
Forskning visar att tidiga livsfaktorer kan spela en viktig roll i utvecklingen av typ 1-diabetes, ett tillstånd som påverkar många människors dagliga liv. Genom att öka medvetenheten om dessa riskfaktorer kan vi tillsammans arbeta för att förbättra livet för dem som lever med diabetes och för dem som är i riskzonen.
Mer än två av fem vuxna i USA har prediabetes, ett tillstånd som kännetecknas av högre blodsockernivåer än normalt som ofta leder till typ 2-diabetes. En ny studie visar att D-vitamin kan bidra till att fördröja eller förhindra denna progression, men endast hos personer med vissa genetiska variationer.
I åratal har det varit standardrecept för metabolisk hälsa att få igång konditionsträningen - och även om löpning fortfarande är ett kraftfullt verktyg, tyder ny forskning på att det kanske inte är det mest effektiva sättet att hantera blodsockret. En studie från Virginia Techs Fralin Biomedical Research Institute, genomförde den första kontrollerande jämförelsen mellan de två.
Enligt en studie publicerad i Neurology ®. kan typ 1-diabetes vara kopplat till en högre risk att utveckla demens senare i livet. Studien fann också en ökad risk för demens bland personer med typ 2-diabetes jämfört med de som inte har diabetes.
Kaffe har länge varit föremål för debatt, med rubriker som svänger mellan hälsovarningar och lovord. För många är denna populära dryck en del av vardagen, men vad säger forskningen egentligen? Vi dyker ner i fakta och myter för att ge klarhet i kaffets påverkan på vår hälsa.
Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har utvecklat en förbättrad metod för att skapa insulinproducerande celler från mänskliga stamceller. Resultaten, som publiceras i Stem Cell Reports, visar att cellerna fungerar väl i laboratoriet och kan återställa blodsockerkontroll hos möss med diabetes.
Studie visar att vanliga sötningsmedel som sukralos och stevia kan öka risken för diabetes för dina barn och barnbarn.
Läkemedel spelar fortfarande roll inom diabetesvården, men läkare vänder sig alltmer till något enklare och mycket kraftfullare: rörelse. Inte extrema träningspass. Inte komplicerade rutiner. Bara konsekvent, daglig aktivitet.
