Den kliniska fas II-studien GADinLADA, där diabetesvaccinet Diamyd® administreras direkt i lymfkörtel hos patienter med den autoimmuna form av diabetes som kallas LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults), är fullrekryterad och de första resultaten från studien planeras meddelas i början av 2022.
Ann-Sofie Sikström fick först beskedet att hon hade typ 2-diabetes, och fick Metformin utskrivet. Efter tre år visade det sig att hon hade fått fel diagnos och fick istället diagnosen typ 1 LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults). - Jag var extremt trött och ofta törstig och trodde jag var utbränd, som istället visade sig vara att jag hade fått fel diagnos, säger Ann-Sofie.
Vid typ 2-diabetes har hypotesen varit att insulinresistens kommer före ökade insulinnivåer. Men en ny studie pekar på att det kan vara tvärtom. Insulinproduktionen tycks triggas redan vid normalt blodsocker – på grund av fria fettsyror i blodet.
Vi på Diabetes Wellness vill önska alla en riktigt Glad Påsk och samtidigt bjuda på några härliga recept. Lamm och ägg är väl det vi mest förknippar med påsken, där matentreprenören Gunnar Frykfors delar med sig av några passande recept inför påskhelgen.
Är ägg bra mat, de är mättande, nyttiga, inte särskilt blodsockerhöjande och enligt många är det väldigt gott? Eller är äggen farliga, höjer de kolesterolet och ökar därmed risken för hjärt- kärlsjukdom. En undersökning har gjorts på typ 2-diabetiker, vad som händer när de äter ägg.
Nya prekliniska studier bekräftar verkningsmeknismen för Follicums vävnadsreparerade peptider. Inom ramarna för ett prekliniskt forskningsprojekt har interaktionen mellan en av Follicums vävnadsreparerande peptidfamiljer och en specifik receptor kunnat karakteriseras i detalj.
God blodglukoskontroll över tid är den viktigaste faktorn för minskad risk för retinopati och nefropati vid typ 1-diabetes. Förebyggande åtgärder och behandling av riskfaktorer är en ständigt aktuell fråga på diabetesmottagningen för vuxna, men även inom barn- och ungdomsdiabetesvården.
Inom forskningen blir begreppet prediabets allt vanligare, det vill säga ett förstadium till typ 2-diabetes. Nu har amerikanska forskare tagit reda på hur många av de äldre med förstadiet som verkligen utvecklar typ 2-diabetes. Resultatet visar att vägen till utvecklad diabetes långt ifrån är förutbestämd och att fler återfår sin normala sockeromsättning.
När Agnetha var på sin årliga blodtryckskontroll konstaterade läkaren att hon även hade högt blodsockervärde. - De tog två prover som visade att jag hade för högt blodsockervärde och jag fick diagnosen typ 2-diabetes, säger Agnetha. I och med att hon inte tålde Metformin, som hon fick utskrivet av läkaren, ändrade hon sin livsstil istället och är i dag symtomfri från sin diabetes.
Fetma bland ungdomar fortsätter att öka. Uppluckrade rutiner i vardagen under pandemiåret kan ytterligare förvärra situationen.
Cancer har tagit över rollen som vanligaste dödsorsaken bland diabetiker. Tidigare under en lång period tid var det hjärt- kärlsjukdomarna som tog flest liv. Detta enligt en stor brittisk undersökning som under 18 år följt utvecklingen med fler än 300 000 med diabetes.
När Åse Moberg, för cirka två år sedan, var inne på sjukhuset för att hon hade för högt blodtryck, kunde de även konstatera att hon hade haft en hjärtinfarkt samt gav henne diagnosen typ 1-diabetes. - Jag hade då 36 i blodsocker och 194 i långtidssocker, säger Åse.
En ny faktor att räkna med i diabetesbehandling och forskning är parametern ”Tid i målområdet”. Begreppet används alltmer i vården och av patienterna själva. Målsättningen är att få en så stabil och bra kurva på blodsockret. Tid i målområdet förkortas TIR (efter engelskan Time in Range).
Typ 2-diabetes är en av våra största folksjukdomar och bidrar till ökad risk för sjuklighet och tidig död. Sjukdomen ökar globalt, men framför allt i flera icke-europeiska regioner. I Sverige tycks dock inte incidensen öka, och prevalensen ligger stabilt på fem procent. I dag är en av fem svenska medborgare född utomlands, där de största invandrargrupperna har sitt ursprung i Mellanöstern.
Jag är ny här som bloggare och tänkte börja med att berätta lite om vem jag är. Patrik Olsson är namnet och jag är 46 år, bor i Halmstad med min sambo Lotta, Labradoren Vanda (min ledarhund) och ”Tollaren” Ice. 1978 startade resan för mig då jag som liten fick diagnosen diabetes – eller sockersjuk som det hette på den tiden.
Ph.D, M.Sc. Associate Professor Olof Eriksson vid Uppsala universitet har fått ett forskningsanslag på 1 303 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”GPR44 as a PET marker for measuring beta cell mass in human”.
På Capio Ögon Globen utförs ögonbottenfotografering av patienter med diabetes, s k diabetesscreening. Dessa patienter har sedan hösten 2020 erbjudits att delta i en studie som Karolinska Universitetssjukhuset driver i syfte att ta reda på om patienten även lider av fettlever.
Under den 25-26 januari har det varit ”11th EPITA (European Pancreas and Islet Transplantation Association) Symposium & 40th AIDPIT Workshop”. Denna konferens har tidigare samlat många forskare från hela världen gällande forskningen kring bukspottkörteln och öcelltransplantaion, i år var konferensen online pga Covid-19. Eleanor Kennedy från vår systerorganisation DRWF har rapport från årets EPITA.
Kunskap om hur celler kommunicerar är en viktig nyckel för att förstå många biologiska system och sjukdomar. Nu har en forskargrupp ledd av forskare vid Göteborgs universitet använt en unik kombination av metoder för att kartlägga mekanismen bakom cellkommunikation. Resultaten kan bland annat öka förståelsen för den underliggande mekanismen bakom typ 2-diabetes.
Forskare har hittat en länk mellan "svaga" och "starka" celler som binder för att öka insulinproduktionen för människor som lever med typ 2-diabetes. Rapporten förbättrar förståelsen för insulinproducerande celler och hur typ 2-diabetes utvecklas.
