Diabetes är en av de stora folksjukdomarna som växer rekordartat, där närmare 500 000 personer i Sverige lider av någon form av diabetes. De allra flesta, 85-90 procent har typ 2-diabetes, som ökar mest. En av tio är i dag omedveten om att de har diabetes. Under Almedalsveckan i Visby där du har möjlighet att testa ditt blodsocker gratis och se om du är i riskzonen för diabetes.
En ny typ av diabetes, typ 5, har identifierats. Det påverkar underviktiga individer utan en familjehistoria av diabetes. Detta tillstånd observerades först i undernärda populationer. Forskare vid Christian Medical College Vellore och Albert Einstein College of Medicine har hittat viktiga skillnader mellan typ 5 och andra typer av diabetes.
Diabeteskontroll är en ständig utmaning för varje patient, särskilt under sommarmånaderna då höga temperaturer kan orsaka plötsliga variationer i blodsockernivåerna. För att säkerställa en trygg och hälsosam sommar rekommenderas att man kontrollerar sitt blodsockervärde oftare under denna tid.
Omkring 1,3 miljarder människor förutspås ha diabetes i mitten av seklet. Inklusive prediabetiker så beräknas det vara över 5 miljarder.
En ny studie i European Heart Journal visar att personer som får typ 1-diabetes i vuxen ålder har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död, samt att de som diagnostiseras senare i livet inte har bättre prognos än de som diagnostiseras tidigare. Studien, som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet, pekar på rökning, dålig glukoskontroll och obesitas som de främsta riskfaktorerna.
Överviktsoperationer är inte bara en effektiv metod för att behandla fetma. Nu visar forskning att den också har en betydande påverkan på blodsockernivåerna. ”Många patienter med typ 2-diabetes kan uppnå normala blodsockernivåer utan diabetesläkemedel efter sin operation”, berättar Anders Jans, forskare i Region Örebro län.
Forskare har gjort en spännande upptäckt som visar på ett samband mellan typ 2-diabetes och hur kroppen hanterar kolesterol. Detta samband tros ske via förändringar i en specifik gen i bukspottkörteln som kallas PNLIPRP1. Detta kan ge en ny förståelse för hur typ 2-diabetes och kolesterol är kopplade och öppna upp för nya sätt att behandla dem.
Forskning visar att genetiska faktorer kan spela en avgörande roll i utvecklingen av typ 2-diabetes, särskilt bland sydasiatiska personer, som ofta drabbas av sjukdomen i yngre ålder. Det väcker viktiga frågor om hur vi kan förbättra förebyggande och behandling för de som drabbas av sjukdomen i yngre ålder.
Dr Emma Ahlqvist vid Lunds universitet har fått ett forskningsanslag på 1 999 800 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”Using genomic analysis to elucidate disease mechanisms for type 2 diabetes and its comorbidities”.
Enligt nya preliminära siffror från Centers for Disease Control and Prevention (CDC) har dödsfallen relaterade till diabetes i USA sjunkit till de lägsta nivåerna på flera år. Denna positiva utveckling markerar ett viktigt steg framåt i kampen mot diabetes, särskilt efter den oroande ökningen av dödligheten under Covid-19-pandemin.
Docent Gustaf Christoffersson vid Uppsala universitet har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”Discovery of islet-resident catecholamine-producing B cells as promising potent regulatory immune cells in type 1 diabetes.”
- Tack! Jag är mycket glad och tacksam för anslaget!
Vårt syfte på stiftelsen Diabetes Wellness Sverige är att
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny mekanism bakom blodkärlsskador vid typ 2-diabetes. Studien, som publiceras i Journal of Clinical Investigation, visar att små vesiklar från röda blodkroppar kan överföra skadliga signalmolekyler till blodkärlen och försämra deras funktion.
Överviktsoperationer är inte bara en effektiv metod för att behandla fetma. Nu visar forskning att den också har en betydande påverkan på blodsockernivåerna. ”Många patienter med typ 2-diabetes kan uppnå normala blodsockernivåer utan diabetesläkemedel efter sin operation”, berättar Anders Jans, forskare i Region Örebro län.
Diabetes är en sjukdom som kan upptäckas tidigt inom vården, och rätt behandling kan minska risken för allvarliga komplikationer. Trots detta vet vi inte tillräckligt om hur många som faktiskt får behandling och hur det har förändrats över tid. Därför undersökte forskare hur vanligt det är med diabetes och hur behandlingen har utvecklats i 200 länder mellan åren 1990 och 2022.
Diabetes påverkar många människors liv och kan ha allvarliga konsekvenser. Under föreläsningen Pulsen på diabetes delar forskare från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet med sig av den senaste forskningen – från hur precisionsmedicin kan förbättra diabetesvården till hur kost och fysisk aktivitet kan spela en roll i att förebygga både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
Forskningen kring typ 2-diabetes fortsätter att ge hopp till många. I en tid där typ 2-diabetes påverkar allt fler människor, erbjuder ett nytt program från den engelska NHS hopp för dem som kämpar med denna sjukdom. Genom en omfattande total diet replacement (TDR)-interventionsprogram har NHS åtagit sig att hjälpa patienter att återfå kontrollen över sin hälsa och uppnå remission av sjukdomen.
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en studie vid Akademiska sjukhuset med start nu i mars. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion.
Forskning inom metabolisk dysfunktionsassocierad steatotisk leversjukdom (MASLD) har tagit ett stort steg framåt med hjälp av datadriven klusteranalys. Denna metod har identifierat distinkta typer av sjukdomen, vilket ger hopp om mer personligt anpassade behandlingar och bättre livskvalitet för drabbade individer. MASLD visar stor variation i kliniska utfall.
I Norge får allt fler barn diabetes. Siffrorna från det offentliga Barndiabetesregistret är tydliga. Ändå hävdar de att inget barn har barndiabetes.
Stigbjörn har levt med typ 1-diabetes i över 50 år, och hans historia är en påminnelse om styrkan och motståndskraften hos dem som lever med denna sjukdom. - Jag var 22 år och pluggade på KTH, var trött och trodde att det berodde på att jag pluggade mycket, säger Stigbjörn. Vilket visade sig vara typ 1-diabetes.
