Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sjukdomar

  • Gunne lever med ett svajigt blodsockervärde

    I september förra året fick Gunnes man ringa efter en ambulans, då Gunne var helt bortdomnad. - Jag hade då 28 i blodsockervärde och inflammerad bukspottskörtel när jag kom in på sjukhuset, säger Gunne. På sjukhuset kunde de då konstatera att hon hade typ 2-diabetes.

  • De flesta får inte bra diabetesvård

    ​Internationella diabetesfederationen (IDF) har synat diabetesvården i 55 låg- och mellaninkomstländer där nästan 80 procent av världens diabetiker lever. Federationens betyg är underkänt.

  • ​Sana Alajmovic har tagit hem förstaplatsen på Nova 111-listan i kategorin Life Science

    Sigrid Therapeutics vd Sana Alajmovic har tagit hem förstaplatsen på Nova 111-listan i kategorin Life Science. Målet med listan är att hitta talanger under 36 år utifrån förmåga och potential, oavsett kön och bakgrund. Talanglistan är evidensbaserad och meritokratisk, då varje person testas och bedöms utifrån beprövad urvalsmetodik.

  • Kraftig ökning av användningen av diabetesläkemedel i Norge

    Antalet nya användare av diabetesläkemedel ökar kraftigt, enligt en färsk rapport från National Institute of Public Health. Vi har sett en gradvis ökning under de senaste fem åren, men ser att ökningen har gjort ett hopp 2020.

  • Insulin bara en gång i veckan

    En forskningsstudie med drygt tvåhundra deltagare visar att det nya, ännu inte godkända insulinet Ícidec som bara behöver tas en gång i veckan kan vara ett bra alternativ vid typ 2-diabetes jämfört med injektioner varje dag.

  • ​God effekt av diabetesvaccin

    I en klinisk studie ledd från Linköpings universitet och finansierad av läkemedelsbolaget Diamyd Medical har forskare undersökt om immunterapi mot typ 1-diabetes kan bevara kroppens egen produktion av insulin. Resultaten pekar mot att injektion av ett protein, GAD, i lymfkörtel kan ha god effekt i en undergrupp av individer. Fynden publiceras i tidskriften Diabetes Care.

  • Kjell kämpar på trots sina krämpor

    Kjell Lindblom, 78, fick sin diagnos typ 2-diabetes 2013 och efter det har det har han varit inlagd på sjukhus ett flertal gånger. Han har i dag haft både hjärtinfarkt, gjort en bypassoperation samt har två stomipåsar. - Jag mår bäst när jag mår taskigt, för det är jag mest van vid, säger Kjell.

  • Försök att rädda kvarvarande insulinproduktion

    ”Diabetes är en underlig sjukdom”. Sa en grekisk läkare för nästan 2 000 år sedan. Dagens diabetesforskare skulle kanske inte använda fasen men ännu finns många frågor som väntar på ett svar. En av dem är varför den egna insulinproduktionen ganska snabbt helt slås ut hos de flesta nyinsjuknade i typ 1-diabetes men inte hos alla. De behåller en egen liten insulinproduktion vilket är guld värt.

  • Personer med diabetes drabbas värre av Covid-19

    Personer med typ 2-diabetes har signifikant ökad risk för att behöva intensivvård vid Covid-19. Det visar en studie som omfattar data om 2,6 miljoner svenskar varav en halv miljon från diabetesregistret. Studien visar även på ökad dödlighet vid covid-19 hos dem med typ 2-diabetes.

  • Enbart lätt förhöjt blodsocker ökar risken för hjärtsjukdom

    I slutet av 1990-talet sänktes blodsockergränsen för när diagnosen typ 2-diabetes ska ställas. Anledningen var att vården och behandlingen kommer för sent i sjukdomsprocessen, många hade redan komplikationer innan de fick diagnosen.

  • Största riskerna vid typ 2-diabetes

    Risken för diabeteskomplikationer varierar kraftigt mellan olika individer. Några lever relativt friska med sjukdomen i flera decennier, andra drabbas betydligt snabbare och av allvarliga hälsoproblem. Enligt forskare är det de typ 2-diabetiker som fick sin diagnos tidigt, som har högt fasteblodsocker och stort midjemått.

  • Muskelgen kopplas till typ 2-diabetes

    Personer med typ 2-diabetes har sämre muskelfunktion än friska personer. Nu har forskare sett att vid typ 2-diabetes har genen VPS39 stor betydelse för muskelfunktionen och muskelstamcellernas förmåga att bygga nya muskelceller. Det framkommer i en ny internationell studie ledd från Lunds universitet. Studien är publicerad i Nature Communications.

  • Fulminant typ 1-diabetes – en ny form med snabbt insjuknande

    Typ 1-diabetes svarar för 5–10 procent av all diabetes i västvärlden. Sjukdomen är av okända skäl särskilt prevalent i Norden och ökar alltjämt i incidens här. Fulminant typ 1-diabetes, en ny form med snabbt insjuknande, kräver skyndsam diagnostik och omedelbar behandling för att undvika potentiellt livshotande ketoacidos.

  • Birgitta ändrade sin kost och gick ner tio kilo

    ​I juni 2020 var Birgitta på läkarbesök för sin halsfluss då hon även ovetandes även hade typ 2-diabetes. - Läkaren ville ta ett Covidtest och tyckte att vi även kunde ta flera prover när jag ändå var där och tog bland annat ett blodsockerprov, säger Birgitta. Vilket visade på att hon hade typ 2-diabetes.

  • T-celler ska förhindra avstötning efter ö-transplantation vid diabetes

    ​Transplantation med så kallade Langerhanska öar är en alternativ behandling för personer med svår typ 1-diabetes och oförutsägbara, kraftiga variationer av blodsockret. På grund av avstötningsrisk måste patienterna dock ta immunhämmande läkemedel livet ut. I en klinisk studie ska man utvärdera en ny metod för att minska behovet av sådan behandling genom att använda personens egna T-celler.

  • Både typ 1- och typ 2-diabetes samtidigt

    Eftersom de båda vanligaste diabetestyperna, typ 1 och typ 2, blir vanligare ökar också antalet individer som har båda sjukdomarna samtidigt. Mycket kort kan dubbel diabetes definieras som när en typ 1:an utvecklar insulinresistens, ofta på grund av övervikt. Så sammanfattas tillståndet bakom begreppet dubbel diabetes.

  • Klinisk LADA-studie med Diamyd® är fullrekryterad

    Den kliniska fas II-studien GADinLADA, där diabetesvaccinet Diamyd® administreras direkt i lymfkörtel hos patienter med den autoimmuna form av diabetes som kallas LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults), är fullrekryterad och de första resultaten från studien planeras meddelas i början av 2022.

  • Ann-Sofie tror hon fick sin diabetes på grund av stress

    Ann-Sofie Sikström fick först beskedet att hon hade typ 2-diabetes, och fick Metformin utskrivet. Efter tre år visade det sig att hon hade fått fel diagnos och fick istället diagnosen typ 1 LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults). - Jag var extremt trött och ofta törstig och trodde jag var utbränd, som istället visade sig vara att jag hade fått fel diagnos, säger Ann-Sofie.

Visa mer