Gå direkt till innehåll

Ämnen: Sjukdomar

  • Dietisten om diabetes: ”Man får äta sötsaker”

    Fokus på maten är en stor del av livet för en person som lever med en diabetessjukdom. Det är också en sjukdom som omges av förutfattade meningar om vad man får eller inte får äta. Samtidigt blandar många ihop typ 1- och typ 2-diabetes och tror att kostråden är desamma.

  • Registrering av långtidsblodsocker ska hjälpa fler med diabetes

    Omkring en halv miljon människor i Sverige beräknas leva med diabetes i dag, varav ungefär nio av tio med typ 2-diabetes. Många bär på sjukdomen utan att veta om det. För att bättre kunna identifiera, behandla och följa upp patienter med oupptäckt diabetes, har det svenska kvalitetsregistret Swedeheart börjat registrera halten av HbA1c, eller långtidssocker, i blodet på alla hjärtinfarktpatienter.

  • Att tävla på elitnivå påverkar Henrics blodsocker

    När Henric var tolv år, sjuk ofta och inte kunde gå till skolan, förstod hans mamma att något inte var som det skulle. - Jag kommer ihåg dagen när mamma och jag åkte till vårdcentralen. Mitt blodsocker var då så högt att det inte var mätbart, och vi blev skickade till sjukhuset, säger Henric. När han kom till sjukhuset visade det sig att han hade 33 i blodsockervärde och blev inlagd direkt.

  • Tvillingstudie ger nya ledtrådar om mekanismerna bakom typ 2-diabetes

    Enäggstvillingar delar samma DNA, men är inte identiskt lika. En tvilling kan vara sjuk i typ-2 diabetes, medan den andra tvillingen inte utvecklar sjukdomen. En studie som har letts av Lunds universitet har nu upptäckt att det finns skillnader i genernas aktivitet hos tvillingar med och utan typ 2-diabetes. Forskarnas upptäckt kan bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder.

  • Vanligt med sexuella problem hos kvinnor med typ 1-diabetes

    Sexuella problem är en väldokumenterad komplikation till diabetes hos män. Men forskning om hur kvinnors sexualitet påverkas av olika diabetestyper är mycket begränsad. Nu publiceras den första nordiska studien som undersöker sexuell funktion hos medelålders kvinnor med typ 1-diabetes.

  • Karina fick graviditetsdiabetes som blev LADA

    Karina fick först graviditetsdiabetes som efter förlossningen gick tillbaka för att efter några månader visa på typ 2-diabetes, till att gå över till LADA. - Det har förmodligen legat latent i kroppen sedan tidigare, säger Karina.

  • Biomarkör i blod förutspår typ 2-diabetes

    En stor studie ledd från Lunds universitet har identifierat ett protein i blodet som kan förutse typ 2-diabetes upp till fyra år innan symtom visar sig. Studien är publicerad i Nature Communications.

  • Insulinet firar 100 år

    På söndag, den 14 november, är det Världsdiabetesdagen. I år är det hundra år sedan insulinets upptäckt, nämligen 1921. Insulinbehandling kunde snart ges med livräddande effekt till patienter med diabetes. Frederick Banting och John Macleod fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin för fyndet, men flera andra forskare var nära upptäckten.

  • Richards diabetes kom smygande

    Richard fick sin diagnos, typ 2-diabetes, för två år sedan. Han hade då märkt att hans syn blev sämre från dag till dag och att han kissade mycket. - Jag ringde då min kompis som sa att vi var tvungna att åka in till vårdcentralen. När jag kom in på vårdcentralen bad jag dem att ta mitt blodsocker, som visade HHH och syftar till ett värde över 31 mmol/L.

  • Mager fisk minskar risken för typ 2-diabetes

    En ny studie dokumenterar att mager fisk ger dig en minskad risk att utveckla typ 2-diabetes. Effekten är störst bland överviktiga, men även de med normal vikt kan minska risken avsevärt genom att äta mer mager fisk.

  • Inger har konstant värk, bland annat på grund av komplikationer av sin diabetes

    Inger fick typ 1-diabetes när hon var 33 år. I dag är hon 60 år och har fått en del komplikationer på grund av sin diabetes. - Mitt blodsockervärde kan ligga stabilt, men ibland pendlar det mycket upp och ner. Det kan bero på att jag rört på mig för lite, ätit fel, beräknat insulindoserna fel, varit stressad, sovit dåligt och så vidare. Det finns många förklarliga och oförklarliga orsaker.

  • Skelettmusklerna hos individer med typ 2-diabetes har en annan dygnsrytm

    Muskelceller hos patienter med typ 2-diabetes har en rubbad inre biologisk klocka visar en studie vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet. Resultaten tyder på att behandlingar för typ 2-diabetes kan vara mer eller mindre effektiva beroende på vilken tid på dagen de sätts in. Studien har publicerats i tidskriften Science Advances.

  • Amning kopplas till minskad risk för typ 1-diabetes

    Forskning om kostens betydelse för utveckling av typ 1-diabetes har generellt låg evidens, men det finns välgjorda studier som talar för att långvarig amning och senare introduktion av gluten kan minska risken att drabbas. Det visar en omfattande systematisk översikt och metaanalys av tillgänglig forskning kring livsmedel som kan kopplas till risken för barn att utveckla sjukdomen.

  • Britt tålde inte Metformin, fick byta medicin

    Britt fick diagnosen typ 2-diabetes år 2009. - Jag kommer ihåg att jag var väldigt törstig och drack tre flaskor Ramlösa i bilturen på åtta mil varje gång jag körde och fattade ingenting, säger Britt. Vilket senare visade sig att hon hade typ 2-diabetes.

  • Ny studie: 10 000 skånska barn erbjuds test för tre autoimmuna sjukdomar

    Ett stick i fingret är allt som krävs för att delta i studien Triad, som screenar skånska barn för tre besläktade sjukdomar. En tidig upptäckt av typ 1-diabetes, celiaki och tyreoidit är viktigt för att undvika allvarliga besvär. Målet med studien är att etablera effektiva screeningmetoder för de tre sjukdomarna

  • Klargörande om diabetes och risk för demenssjukdom

    Det är framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, inte diabetessjukdomen i sig. Det visar en långtidsstudie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studien omfattar över 2 500 personer och publiceras i dag i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

  • Vinnova satsar på precisionsmedicin för typ 1-diabetes

    Forskare i Göteborg medverkar i en innovationsmiljö för precisionshälsa som just fått 40 miljoner kronor i en utlysning från Vinnova. Med hjälp av stora kvalitetsregister för diabetes, artificiell intelligens och ett potentiellt diabetesvaccin hoppas forskarna hitta nya modeller som kan förutse vilka barn som riskerar att insjukna i typ1-diabetes.

  • Ny kunskap gällande sambandet mellan fetma och typ 2-diabetes

    Det är väl känt att fetma påverkar kroppens insulinproduktion och över tid riskerar att leda till typ 2-diabetes och flera andra metabola sjukdomar. Nu har forskare vid KI hittat ytterligare förklaring till varför fettceller orsakar metabol sjuklighet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för behandling av samsjuklighet vid fetma med redan tillgängliga läkemedel.

Visa mer