Diabetes är en sjukdom som kan upptäckas tidigt inom vården, och rätt behandling kan minska risken för allvarliga komplikationer. Trots detta vet vi inte tillräckligt om hur många som faktiskt får behandling och hur det har förändrats över tid. Därför undersökte forskare hur vanligt det är med diabetes och hur behandlingen har utvecklats i 200 länder mellan åren 1990 och 2022.
Diabetes påverkar många människors liv och kan ha allvarliga konsekvenser. Under föreläsningen Pulsen på diabetes delar forskare från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet med sig av den senaste forskningen – från hur precisionsmedicin kan förbättra diabetesvården till hur kost och fysisk aktivitet kan spela en roll i att förebygga både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
Forskningen kring typ 2-diabetes fortsätter att ge hopp till många. I en tid där typ 2-diabetes påverkar allt fler människor, erbjuder ett nytt program från den engelska NHS hopp för dem som kämpar med denna sjukdom. Genom en omfattande total diet replacement (TDR)-interventionsprogram har NHS åtagit sig att hjälpa patienter att återfå kontrollen över sin hälsa och uppnå remission av sjukdomen.
Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en studie vid Akademiska sjukhuset med start nu i mars. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion.
Forskning inom metabolisk dysfunktionsassocierad steatotisk leversjukdom (MASLD) har tagit ett stort steg framåt med hjälp av datadriven klusteranalys. Denna metod har identifierat distinkta typer av sjukdomen, vilket ger hopp om mer personligt anpassade behandlingar och bättre livskvalitet för drabbade individer. MASLD visar stor variation i kliniska utfall.
I Norge får allt fler barn diabetes. Siffrorna från det offentliga Barndiabetesregistret är tydliga. Ändå hävdar de att inget barn har barndiabetes.
Stigbjörn har levt med typ 1-diabetes i över 50 år, och hans historia är en påminnelse om styrkan och motståndskraften hos dem som lever med denna sjukdom. - Jag var 22 år och pluggade på KTH, var trött och trodde att det berodde på att jag pluggade mycket, säger Stigbjörn. Vilket visade sig vara typ 1-diabetes.
Årets mottagare av Leif C. Groop-priset kartlägger mekanismer i fettväven, vilket har ökat förståelsen kring varför vissa med fetma får typ 2-diabetes. Ingrid Wernstedt Asterholm vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är forskaren som blir sporrad att hitta nya svar när iakttagelserna i labbet inte stämmer överens med gängse uppfattningar.
Antalet barn som får diabetes ökar dramatiskt, och problemet verkar vara större ju längre norrut man bor. Det betyder att Norge ligger i världstoppen vad gäller statistik.
Kirurgi är mycket mer effektivt än läkemedel för patienter med obesitas och typ 2-diabetes. Men även läkemedel är en viktig behandlingsmetod. – Den viktigaste siffran vi fick fram när vi jämförde läkemedel mot kirurgi var att risken för hjärtinfarkt var hälften så stor efter kirurgi som vid behandling med medicin, säger Erik Stenberg, forskare vid Örebro universitet.
Dr Isabella Artner vid Lunds universitet har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”Characterizing the function of AUTS2 and ETV1 transcription factors in human pancreatic islet development and function”.
En forskargrupp vid Karolinska Institutet undersöker de bakomliggande mekanismerna som gör att välfärdssjukdomar som hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes uppkommer.
Var tionde diabetesfall av typ 2 i världen kopplas till läsk och andra söta drycker, visar en ny studie som publicerats i Nature. Enligt forskarnas beräkningar leder dryckerna till att 2,2 miljoner människor får sjukdomen varje år.
Dr Haiqiang Dou vid Göteborgs universitet har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”The mechanisms of amino acids-regulated hormone release from pancreatic islets”.
År 2024 startade en klinisk studie av en ny cellterapi mot typ 1-diabetes, där behandlingen går ut på att transplantera insulinproducerande celler.
Vid typ 2-diabetes har kroppen försämrad förmåga att frisätta insulin och det leder till för höga nivåer av blodsocker. Forskning ledd från Lunds universitet visar nu hur nivåerna av ett särskilt protein är förhöjda i bukspottkörteln hos personer med typ 2-diabetes. Genom att slå ut genen för proteinet IGFBP7 upptäckte forskarna att insulinutsöndringen förbättrades.
Ny forskning från Karolinska Institutet visar på möjligheten att screena personer med typ 2-diabetes för leverskada samtidigt som de genomgår screening för ögonsjukdomar. Studien har publicerats i Lancet Gastroenterology and Hepatology.
Personer med typ 2-diabetes har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död till följd av åderförfettning och forskare söker efter förklaringar till detta. Ett forskarlag vid Lunds universitet har nu identifierat molekylära mekanismer som kan förklara den ökade risken. Deras upptäckt kan leda till mer träffsäkra behandlingar mot åderförfettning i samband med typ 2-diabetes.
Diabetes är en av de stora folksjukdomarna som växer rekordartat. Närmast erbjuder vi gratis blodsockerkoll den 11 december i Täby centrum och den 18 och 19 december i Fältöversten i Stockholm där du har möjlighet att se om du är i riskzonen för typ 2-diabetes. För mer info, besök blodsockerkollen.se, där du kan se var och när vi erbjuder gratis blodsockerkoll under vintern.
Andelen vuxna med diabetes har fördubblats under de senaste 30 åren. 800 miljoner människor världen över har diabetes. År 1990 var samma siffra 200 miljoner. Det här enligt en ny beräkning i en enorm studie som publicerats i The Lancet.
