Forskning visar att både naturliga och syntetiska livsmedelsfärgämnen kan öka risken för typ 2-diabetes. Detta väcker viktiga frågor om våra kostvanor och hur vi kan skydda oss. Studier har visat att konsumtion av vissa livsmedelsfärgämnen är kopplade till en högre förekomst av typ 2-diabetes. Det är viktigt att vi blir medvetna om vad vi äter och hur det påverkar vår hälsa.
Studier av fettceller kan öka kunskapen om hur olika viktminskningsbehandlingar påverkar individer med obesitas. Men fettceller är svåra att studera eftersom de är sköra och lätt går sönder. Karin Stenkula får nu ett anslag för ett projekt som kommer att använda sig av ny teknik för att studera hur fettceller påverkas vid viktminskning.
Ny forskning har visat att personer med blodgrupp B kan löpa en högre risk att utveckla typ 2-diabetes jämfört med andra blodgrupper.
Obesitas är vanligt men ofta odiagnostiserat i svensk sjukvård och kopplat till kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och förtida död. Det visar en ny studie med forskare från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism. Resultaten pekar på behov av bättre upptäckt och behandling.
Forskare vid Umeå universitet visar i en ny studie att miljön i livmodern kan lämna bestående avtryck i immunsystemet och påverka risken att utveckla typ 1-diabetes, även när arvet är detsamma. Resultaten nyanserar bilden av hur genetiska och tidiga miljöfaktorer samverkar vid autoimmuna sjukdomar.
Forskare vid Umeå universitet har gjort en unik tredimensionell kartläggning av en hel mänsklig bukspottkörtel. Den visar att insulinproducerande celler kan finnas kvar långt efter debut av typ 1-diabetes – något som tyder på att sjukdomsförloppet är mer komplext än tidigare antagits.
Obesitas diagnosticeras ofta genom mätning av BMI, men metoden har flera begränsningar. Forskare vid Lunds universitet och AstraZeneca visar att mätning av både kroppsfettprocent och midjemått bättre fångar risk för sjukdom jämfört med mätning av enbart BMI.
Under 21-23 maj bjöd Gävle in en internationell samling av forskare, kliniker och andra intressenter inom det ständigt växande diabetologiområdet till SSSD (The Scandinavian Society for the Study of Diabetes). Med ett spännande program, inklusive viktiga opinionsledare och stjärnforskare i aspekterna av diabetes.
Forskning kring omega-3-tillskott har länge varit ett ämne för diskussion, särskilt när det kommer till deras potentiella inverkan på blodsockernivåer. Enligt de senaste studierna finns det inte tillräckliga vetenskapliga bevis för att dagligt intag av omega-3-tillskott sänker blodsockernivåerna, vilket är avgörande för personer som lever med diabetes eller riskerar att utveckla sjukdomen.
Forskare har hittat nya genetiska orsaker till diabetes hos spädbarn – i en del av genomet som historiskt sett har förbisetts i genetiska studier.
Personer med typ 2-diabetes som följer en fettrik, kolhydratfattig kost kan ha en bättre chans att reversera sin diabetes än de som följer en fettsnål kost, enligt en studie publicerad i Journal of the Endocrine Society.
Forskning visar att tidiga livsfaktorer kan spela en viktig roll i utvecklingen av typ 1-diabetes, ett tillstånd som påverkar många människors dagliga liv. Genom att öka medvetenheten om dessa riskfaktorer kan vi tillsammans arbeta för att förbättra livet för dem som lever med diabetes och för dem som är i riskzonen.
I åratal har det varit standardrecept för metabolisk hälsa att få igång konditionsträningen - och även om löpning fortfarande är ett kraftfullt verktyg, tyder ny forskning på att det kanske inte är det mest effektiva sättet att hantera blodsockret. En studie från Virginia Techs Fralin Biomedical Research Institute, genomförde den första kontrollerande jämförelsen mellan de två.
Kaffe har länge varit föremål för debatt, med rubriker som svänger mellan hälsovarningar och lovord. För många är denna populära dryck en del av vardagen, men vad säger forskningen egentligen? Vi dyker ner i fakta och myter för att ge klarhet i kaffets påverkan på vår hälsa.
Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har utvecklat en förbättrad metod för att skapa insulinproducerande celler från mänskliga stamceller. Resultaten, som publiceras i Stem Cell Reports, visar att cellerna fungerar väl i laboratoriet och kan återställa blodsockerkontroll hos möss med diabetes.
Studie visar att vanliga sötningsmedel som sukralos och stevia kan öka risken för diabetes för dina barn och barnbarn.
Alltmer forskning ger stöd för att diabetes kan delas in i fem olika undergrupper. Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt om en persons genetiska risk för olika undergrupper kan användas för att bedöma risken att utveckla kranskärlssjukdom. Forskarlaget utvecklade genetiska riskpoäng och fann att poängen för en undergrupp kunde förutsäga kranskärlssjukdom innan diagnosen ställts.
Forskning visar nu på en oroande koppling mellan konserveringsmedel i livsmedel och en kraftigt ökad risk för både typ 2-diabetes och cancer. Dessa upptäckter väcker frågor om livsmedelsäkerhet och vikten av att vara medveten om vad vi stoppar i oss.
Professor Mattias Carlström vid Karolinska Institutet har fått ett forskningsanslag på 2 miljoner kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ” Exploring a gut Microbiota-Derived Signaling Molecule (DNIC) with Antidiabetic Propertie”.
Antibiotika hjälper kroppen att bekämpa infektioner och ska helst ge så lite negativ påverkan på människan som möjligt. Nu visar en ny studie i tidskriften Nature Medicine att användning av antibiotika kan påverka den mänskliga tarmfloran i flera år. Studien visar också att vissa preparat gav större påverkan på tarmfloran än andra.
