Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Ny forskning kan hjälpa oss att förutsäga typ 1-diabetes hos barn

    Forskning visar att barn som är på väg att utveckla typ 1-diabetes uppvisar olika cellulära immunsvar beroende på vilka autoantikroppar som dyker upp först. Denna insikt kan revolutionera hur vi förstår och hanterar sjukdomen, vilket ger hopp om framtiden.

  • Inget barn har barndiabetes

    I Norge får allt fler barn diabetes. Siffrorna från det offentliga Barndiabetesregistret är tydliga. Ändå hävdar de att inget barn har barndiabetes.

  • Stigbjörns resa med typ 1-diabetes

    Stigbjörn har levt med typ 1-diabetes i över 50 år, och hans historia är en påminnelse om styrkan och motståndskraften hos dem som lever med denna sjukdom. - Jag var 22 år och pluggade på KTH, var trött och trodde att det berodde på att jag pluggade mycket, säger Stigbjörn. Vilket visade sig vara typ 1-diabetes.

  • Dämpad prediabetes hos dem som åt broccoliämne

    Ämnet sulforafan från broccoligroddar kan kopplas till bättre blodsockernivåer vid prediabetes som föregår typ 2-diabetes. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Hos vissa påverkades blodsockret extra mycket vid intag av broccoliämnet.

  • Dr Olof Idevall-Hagren har tilldelats ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor

    Dr Olof Idevall-Hagren vid Uppsala universitet har fått ett forskningsanslag på 2 000 000 kronor av oss på Diabetes Wellness Sverige för sitt projekt ”The primary cilium – a master regulator of beta-cell function in health and diabetes”. - Men stöd från Diabetes Wellness Sverige har jag möjlighet att behålla nyckelpersonal i min forskargrupp.

  • Ingrid Wernstedt Asterholm får Leif C. Groop-priset för forskning om fettväven

    Årets mottagare av Leif C. Groop-priset kartlägger mekanismer i fettväven, vilket har ökat förståelsen kring varför vissa med fetma får typ 2-diabetes. Ingrid Wernstedt Asterholm vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är forskaren som blir sporrad att hitta nya svar när iakttagelserna i labbet inte stämmer överens med gängse uppfattningar.

  • Risk för hjärtinfarkt hälften så stor efter kirurgi jämfört med medicin vid obesitas och typ 2-diabetes

    Kirurgi är mycket mer effektivt än läkemedel för patienter med obesitas och typ 2-diabetes. Men även läkemedel är en viktig behandlingsmetod. – Den viktigaste siffran vi fick fram när vi jämförde läkemedel mot kirurgi var att risken för hjärtinfarkt var hälften så stor efter kirurgi som vid behandling med medicin, säger Erik Stenberg, forskare vid Örebro universitet.

  • AI och maskininlärning kan påskynda behandlingar för typ 1-diabetes

    Ny teknik som artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML) kan spela en viktig roll i utvecklingen av behandlingar för typ 1-diabetes. Dessa verktyg kan hjälpa forskare att snabbare hitta rätt patienter för studier, testa nya läkemedel och förutsäga hur väl behandlingar kommer att fungera.

  • Protein som påverkar förmågan att frisätta insulin vid typ 2-diabetes

    Vid typ 2-diabetes har kroppen försämrad förmåga att frisätta insulin och det leder till för höga nivåer av blodsocker. Forskning ledd från Lunds universitet visar nu hur nivåerna av ett särskilt protein är förhöjda i bukspottkörteln hos personer med typ 2-diabetes. Genom att slå ut genen för proteinet IGFBP7 upptäckte forskarna att insulinutsöndringen förbättrades.

  • Dansk oro för biverkan av läkemedlet Ozempic

    Danska forskare har sett ett möjligt samband mellan användning av diabetesläkemedlet Ozempic och en allvarlig ögonsjukdom. Nu vill de att experter tittar närmare på riskerna.

  • Kombinerad screening kan upptäcka leverskada vid diabetes

    Ny forskning från Karolinska Institutet visar på möjligheten att screena personer med typ 2-diabetes för leverskada samtidigt som de genomgår screening för ögonsjukdomar. Studien har publicerats i Lancet Gastroenterology and Hepatology.

Visa mer