Diabetes är en sjukdom som kan upptäckas tidigt inom vården, och rätt behandling kan minska risken för allvarliga komplikationer. Trots detta vet vi inte tillräckligt om hur många som faktiskt får behandling och hur det har förändrats över tid. Därför undersökte forskare hur vanligt det är med diabetes och hur behandlingen har utvecklats i 200 länder mellan åren 1990 och 2022.
Sista patientbesöket i SHINE, kliniska prövningen som utvärderar SiPore21® Gel för uthållig blodsockerkontroll har genomförts. SHINE-studie – den största i sitt slag – planerades studera 288 individer, en siffra som överskreds med 10 %.
När Simon var 18 år, fick han diagnosen typ 1-diabetes. I dag har även hans mamma samt hans två bröder typ 1-diabetes. - Min andra bror fick typ 1-diabetes för bara någon månad sedan. Så nu är vi fyra av fem i familjen som har diabetes. För att uppmärksamma sjukdomen har han gått 47 mil, det vill säga 600 000 steg.
”Antingen ser du dig själv som sjuk resten av ditt liv – eller så är du frisk men saknar insulin. Du väljer!” Så sa sjuksköterskan till Lisa när hon precis fått diagnosen typ1-diabetes.
Stina Bengtsson sökte akut i tron att hon hade fel på hjärtat, men det visade att hon hade typ 2-diabetes. Två och ett halvt år senare har hon gått ner 40 kilo och tar inte längre några läkemedel mot sin diabetes. - Jag är nog ganska unik som har kommit så här långt, säger Stina.
Akademiska sjukhusets ReGenerate-1-studie som utvärderar Diamyd Medicals Remygen® uppfyllde det primära effektmåttet säkerhet. Inget tydligt stöd för en ihållande behandlingseffekt på ökande egen insulinproduktion mätt som C-peptid eller på att förebygga hypoglykemi genom att förbättra det skyddande motreglerande hormonsvaret hos individer med långvarig typ 1-diabetes observerades.
I en pilotstudie från Göteborgs universitet fick ett litet antal patienter med typ 2-diabetes markant bättre långtidssocker när de behandlades med hög dos av potensmedlet tadalafil. Resultatet är iögonfallande, men behöver upprepas i en större studie och under längre tid.
Under ramadan är fastan en av de fem grundpelarna inom islam. Om man bör fasta eller inte är ett beslut som man själv får ta. Dock är det viktigt att diskutera beslutet med sin läkare eller sjuksköterska för att få reda på vilka risker man eventuellt utsätter sig för, hur/om dessa kan förebyggas samt hur man går tillväga vid eventuella besvär.
Typ 2-diabetes utvecklas i regel långsamt och eftersom symtomen kommer smygande märker många inte att de har insjuknat. Nu har forskare i Storbritannien screenat ett stort antal människor i åldrarna 40 till 70 år. Forskarlaget har funnit att en allmän screening av långtidsvärdet av blodsockret (HbA1c) skulle kunna påskynda en diabetesdiagnos med drygt två år,
Normalt skiljer vi bland annat på typ 1- eller typ 2-diabetes. Fler och fler forskare tror nu att det finns fyra eller fem olika typer av typ 2-diabetes, och att det är viktigt att skilja på dessa för att säkerställa att patienterna får rätt behandling.
Amerikanska forskare har genom intervjuer med typ 1-diabetiker undersökt vad som är den största svårigheten med att få en bättre blodsockerkontroll. Nästan var tredje uppgav att det var att försöka undvika blodsockerfall, att de för att vara på den ”säkra sidan” medvetet lade sig på en högre blodsockernivå. Men strategin är tveeggad.
Nivåerna av långtidssocker speglar väldigt väl risken för personer med typ 1-diabetes att få komplikationer i ögon och njurar och bör ligga under 53 mmol/mol. Det visar en studie från Linköpings universitet. Studien är den enda i världen där forskarna har följt individer ända sedan de insjuknade i typ 1-diabetes och under mer än 30 år framåt i tiden
En internationell kartläggning av blodsockernivåer hos personer med typ 1-diabetes visar att många patienter har höga blodsockernivåer mätt som långtidsvärdet HbA1c. Resultaten visar också att variationerna är stora mellan olika länder, att skillnaderna i olika åldersgrupper är betydande och att det går bäst går för de yngsta, de under 15 år.
Typ 1-diabetes kommer sannolikt att utvecklas oavsett livsstil. För typ 2-diabetes är dina gener en betydande riskfaktor, men här kan din livsstil också påverka risken. Lyckligtvis innebär det att sjukdomen kan förebyggas om man känner till riskfaktorerna.
Skyddar kaffe mot diabetiska ögonskador? En studie av forskare i Sydkorea tyder på det. Förekomsten av vanliga ögonskador vid diabetes var lägre hos typ 2-diabetiker som drack två koppar kaffe eller mer per dag i jämförelse med deltagare som nästan aldrig drack kaffe.
En uppdatering av en storskalig metaanalys som stöder effekten av det terapeutiska diabetesvaccinet Diamyd® hos individer som nyligen diagnostiserats med typ 1-diabetes och som bär den genetiska haplotypen HLA DR3-DQ2 har publicerats i den referentgranskade vetenskapliga tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism.
Mats fick typ 1-diabetes när han var 17 år. Med komplikationer under åren, där hans njurfunktion gick ner till tio procent, fick han möjligheten att få göra en transplantation. - Den 16 september åkte jag in till Huddinge sjukhus och fick en ny bukspottskörtel samt en ny njure, säger Mats.
År 1997 var Camilla 16 år och fick diagnosen typ 1-diabetes. - Jag hade nog haft det ett tag för jag hade haft symtom i ett halvår utan att veta vad det var, säger Camilla. Några år senare la hennes njurar av och hon fick påbörja dialys. År 2014 fick hon ett erbjudande att få transplantera en ny bukspottkörtel samt en njure och mår i dag bra och lever utan både insulinsprutor samt typ 1-diabetes.
Omkring en halv miljon människor i Sverige beräknas leva med diabetes i dag, varav ungefär nio av tio med typ 2-diabetes. Många bär på sjukdomen utan att veta om det. För att bättre kunna identifiera, behandla och följa upp patienter med oupptäckt diabetes, har det svenska kvalitetsregistret Swedeheart börjat registrera halten av HbA1c, eller långtidssocker, i blodet på alla hjärtinfarktpatienter.
På söndag, den 14 november, är det Världsdiabetesdagen. I år är det hundra år sedan insulinets upptäckt, nämligen 1921. Insulinbehandling kunde snart ges med livräddande effekt till patienter med diabetes. Frederick Banting och John Macleod fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin för fyndet, men flera andra forskare var nära upptäckten.