Fällande hovrättsdom för stort lönegarantibedrägeri

Idag meddelade Hovrätten i Skåne och Blekinge att man i huvudsak fastställt tingsrättens dom i det stora lönegarantibedrägeriärendet, där ursprungligen 33 personer stod åtalade för grovt bedrägeri rörande statlig lönegaranti. De två dömda huvudgärningsmännen, som har stått för planering och brottsupplägg, döms till fängelse i fyra år och sex månader vardera, för grovt bedrägeri.

Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten väckte åtal i mars förra året och Malmö tingsrätt dömde förra sommaren 29 av de 33 åtalade personerna för grovt bedrägeri eller bedrägeri. Tio av de dömda personerna överklagade till hovrätten, som nu i huvudsak fastställt tingsrättens dom.

– Sedan åtalet väcktes och uppmärksammades i media har beviljade lönegarantier minskat med över en miljard kronor om året i Sverige. Man kan alltså på goda grunder anta dels att åtalet haft allmänpreventiv effekt, dels att konkursförvaltarna till följd av åtalet skärpt kraven för att få lönegaranti, menar Björn Rosenlöf, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten i Malmö.

33 personer stod ursprungligen åtalade för att ha missbrukat systemet med den statliga lönegarantin och lurat till sig sammanlagt nio miljoner kronor.

Lönegarantibedrägerierna gick ut på att konkursförvaltare för fem aktiebolag vilseleddes att bevilja statlig lönegarantier, trots att det inte bedrivits någon verksamhet i bolagen. Bokföring saknades eller var mycket bristfällig för den period då lönegarantigrundande arbete ska ha utförts. Bolagen har inte heller redovisat omsättning och löner för den perioden till Skatteverket.

Statlig lönegaranti
Då en arbetsgivare försatts i konkurs betalar staten dels en arbetstagares fordran på lön som intjänats max tre månader innan konkursansökningen kom in till tingsrätten och max en månad efter konkursbeslutet, dels en arbetstagares fordran på uppsägningslön under uppsägningstid enligt lagen om anställningsskydd efter en månad från konkursbeslutet.