Organiserad ekonomisk brottslighet ett växande hot – så kan Sverige stärka motståndskraften

Den organiserade ekonomiska brottsligheten utgör ett allvarligt och växande hot mot det svenska samhället. I Almedalsseminariet Tillsammans mot organiserad ekonomisk brottslighet – så bygger vi gemensam motståndskraft presenterar Ekobrottsmyndigheten konkreta förslag på hur Sverige kan stärka sin motståndskraft.

Den kriminella ekonomin beräknas i dag omsätta omkring 150 miljarder kronor, och den växer. Kriminella utnyttjar företag som brottsverktyg, angriper välfärdssystem och skapar en osund konkurrens som drabbar seriösa näringsidkare.

– När kriminella stjäl skattemedel av staten är vi alla förlorare. Vi får inte den välfärd vi har rätt till, och dessutom finansieras annan brottslighet med våra pengar. Det är en dubbel förlust för samhället, säger Rikard Jermsten, generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten.

Ekonomisk brottslighet har blivit mer komplex och storskalig. Brottsupplägg som involverar hundratals bolag, omfattande penningtvätt och utnyttjade identiteter är i dag en central del i den organiserade brottsligheten. Kriminella riktar särskilt in sig på områden där stora pengar finns, som välfärdssystem, bygg- och infrastrukturprojekt samt bank- och kreditsektorn.

I Ekobrottsmyndighetens Almedalsseminarium ”Tillsammans mot organiserad ekonomisk brottslighet – så bygger vi gemensam motståndskraft” presenteras flera förslag på hur Sverige kan stärka motståndskraften, bland annat:

• Gör det enklare att kontrollera företag och den man gör affärer med
• Gör det svårare att använda företag som brottsverktyg
• Förhindra att arbetslivskriminalitet göder den organiserade brottsligheten

Det behöver bli enklare att kontrollera vem som står bakom de företag man gör affärer med. Det behövs dessutom bättre balans mellan service och kontroll i samband med att företag startas eller när företrädare för ett bolag byts ut. En samlad informationspunkt bör etableras, där relevanta uppgifter görs tillgängliga för offentliga och privata aktörer.

För att vända utvecklingen krävs insatser på bred front.

– Utvecklingen går åt fel håll. Det krävs gemensam kraftsamling för att bygga motståndskraft mot ekonomisk brottslighet, säger Rikard Jermsten.

Var: Cramérgatan, Uppsala Universitet, sal E22

När: Onsdag 25 juni, kl. 10.30–11.15

Medverkande:

Fredrik Erfeldt, näringspolitisk chef, Stockholms Handelskammare

Sara Persson, brottsförebyggande specialist, Ekobrottsmyndigheten

Jeanette Lesslie Wikström, VD, SäkerhetsBranschen

Moderator: Nina Odermalm Schei, kommunikationschef, Ekobrottsmyndigheten