Nu blir det enklare för industrin att mäta flöde

Överallt inom svensk industri används induktiva flödesmätare ”magrör” för att mäta flöde på konduktivt ledande vätskor. En av akilleshälarna med mätprincipen är installationskravet på att ha tillräckligt med raksträckor både före och efter flödesmätarens mätrör.

Bakgrund

Den induktiva flödesmätaren bygger på Faradays induktionslag. Inuti mätröret finns två magnetspolar vars uppgift är att generera ett magnetfält. Vätskan som färdas genom mätröret skapar en elektrisk spänning som sedan noggrant mäts av två mätelektroder. Den uppmätta spänningen är proportionell mot vätskans flödeshastighet och räknas om till volymenhet i signalomvandlaren.

Eftersom volymberäkningen bestäms av mätvärdena från dessa två mätelektroder är flödesprofilen kritisk för optimal mätnoggrannhet. Rörböjar eller förändrade rördiametrar skapar turbulens som försämrar mätprestandan. Branschpraxis för att jämna ut flödesprofilen har i många år varit att installera mätröret med minst fem rördiametrar (5xDN) innan mätröret och två efter
(2xDN).

Utmaningar med raksträckor

Raksträckor kan vara svåra att finna och utmaningen ökar med storleken på rörledningen. Exempelvis behöver en DN200 installation 1,75m och en DN300 installation 2,6m total raksträcka. Det är med andra ord inte bara rörledningen man behöver ta i beaktanden, även själva mätrörets längd. Många känner säker igen sig i de otaliga diskussioner som kan uppstå mellan mek (mekanik) och el/instrument samt leverantör om hur avsaknaden av raksträckor påverkar flödesmätningen.

Raksträckor kostar på, både ur miljösynpunkt och gällande anskaffningskostnad. Rören både transporteras och produceras normalt med CO2 intensiva avtryck. Rör, speciellt i stora dimensioner eller i exklusiva material, är dyra att inhandla och att montera. Montaget behöver planeras och lyftanordningar behöver vara på plats vilket påverkar totalkostnaden negativt.