Länge leve möblerna: Formgivaren Marie-Louise Hellgren om sin passion för hållbar design och vardagen

Hur ser formgivare och inredningsproducenter på möblers livslängd? Hur arbetar branschen med hållbarhet? I den andra artikeln i Envivos serie Länge leve möblerna berättar formgivaren Marie-Louise Hellgren om passionen för hållbar design, inredningsbranschens uppvaknande och hur kärleken till vardagen tar sig uttryck i hennes arbete.

Marie-Louise karriär sträcker sig ända tillbaka till slutet av 80-talet när hon formgav sina första objekt efter att ha examinerats från HDK i Göteborg. Redan efter ett par år i branschen hade hon samarbetat med flera stora designhus och, bland annat, formgivit Höganäs Keramiks ikoniska Höganäsmugg,som än idag återfinns i otaliga hushåll runt om i Sverige. Sedan dess har hon haft en brokig, men framgångsrik, karriär där hon har lett projekt över hela världen, utforskat nya tekniker tillsammans med designers från olika discipliner och experimenterat med en mängd material. Genom åren har flera av hennes projekt prisats – bland annat fick pallen Lilla Snåland, där sitsen är gjord av 14 spillbitar från stolen Lilla Åland, tillverkad av Stolab, fått utmärkelsen ”Årets inredningsaccessoar” på Elles stora designgala 2017. Sedan dess har hon även vunnit tidningen Residence Stora Formpris som Årets Miljöprofil 2020 för att hon ”oförtröttligt utmanar producenterna att tänka mer hållbart och långsiktigt” och utnämnts till Årets Förebild av Tidningen Plaza 2022 – även det för hennes stora hållbarhetsengagemang.

Du har arbetat med många uppdragsgivare, använt olika tekniker och jobbat med många material, men de flesta av dina projekt har en tydlig hållbarhetsprägel – även tidigt i din karriär. När vaknade din passion för hållbarhet?
Jag har alltid älskat naturen. Som svensk har jag haft en naturlig närhet till svampplockning i skogen, skidåkning i fjällen och under uppväxten bodde jag i ett hus vid havet. Det var nog där det började. Så länge jag kan minnas har jag haft väldigt bestämda åsikter om hur vi ska ta hand om miljön. I början av min karriär bodde jag i Bryssel och var närmast en miljöaktivist. Jag träffade politiker för att diskutera klimatet och i designprojekt kunde jag vara ganska obekväm i strävan efter att göra det så cirkulärt som möjligt. Samtidigt var, och är, arbetsmarknaden för en frilansande formgivare väldigt osäker och eftersom jag hade små barn på den tiden behövde jag ta uppdrag för att försörja familjen. Det gjorde att jag ibland tvingades kompromissa med mig själv, men jag har alltid strävat efter att välja det hållbara alternativet om det har funnits flera vägar att gå i ett projekt.

Hängkroken Spillkråkan och Marie-Louise Hellgren.

Hur ser du på hållbarhetsarbetet inom branschen?

Jag minns när jag var yngre och allting skulle framåt – allt handlade om ”evolution” och utveckling utan tankar på hur det kunde påverka planeten. Även i början av min karriär upplevde jag att det var den vanligaste inställningen och många uppdragsgivare var ganska omedvetna om klimatfrågor; hela branschen tänkte kortsiktigt och enbart på den ekonomiska vinsten.

För 13 år sedan besökte jag ett företag som arbetar med återbruk och rekonditionering av möbler och blev chockad när jag fick höra att många kontor, myndigheter och hotell slängde ut all sin inredning var tredje år för att förnya sig. Inredningen stod staplade från golv till tak i en stor hangar med tio meter i takhöjd. Där väcktes någonting inom mig. Snart växte det till en stark vilja att göra skillnad genom min formgivning och aktivt arbeta med återbruk, upcyclade möbler och cirkulär design. I början kunde det vara svårt att få med sig uppdragsgivarna, men på senare år har det blivit lättare att få gehör. Fler har vaknat och är medvetna om konsekvenserna av slit-och-släng-samhället.

Hur tar passionen för hållbarhet sig uttryck i det du skapar och hur tänker du på möblers livslängd?
För mig finns det många delar i det här. En del handlar självklart om att välja rätt material från början – till exempel genom att använda restmaterial från tillverkningsindustrin och transformera det genom upcycling – och konstruera möbeln så att det är lätt att byta ut slitna delar vid behov. Men för mig är det är också tydligt hur själva designen kan påverka livslängden. Jag tittar mycket på ikoniska möbler som fortfarande är relevanta idag och hur de fungerar i många olika miljöer. De har en känsla av tidlöshet, något jag vill ge objekten som jag formger.

Mitt företag heter Heart Earth. Namnet är ett sätt att illustrera min kärlek till vår planet och hur sammankopplade vi är med den. Jag försöker alltid att arbeta med hjärtat – när man tänker för mycket är det lätt att bli lite rädd och då försvinner mycket av kreativiteten. För mig blir det bäst när jag lyssnar på intuitionen och befinner mig i ett slags ”flow”, det är ofta då som jag lyckas skapa föremålen som har just den känslan. Det är svårt att förklara, men jag tror att många som arbetar kreativt kan känna igen sig.

Vad inspirerar dig och din formgivning vid sidan av dina hållbarhetsambitioner?
Som många andra har jag tagit stort intryck av att se nya platser, träffa människor och möta nya kulturer. Genom åren har jag rest väldigt mycket och bland annat varit i Australien, Peru, Sydafrika, Hawaii, Japan och Island. På varje plats har jag lärt mig något nytt och allting har satt spår i mitt arbete. Samtidigt inspireras jag lika mycket av det nordiska – det enkla, funktionella och vardagliga. Mina objekt är aldrig pråliga och jag ogillar när konst eller formgivning sätts på en piedestal. Missförstå mig rätt – jag älskar konst, men har svårt för det där upphöjda. Mitt mål är att sakerna som jag skapar i stället ska förhöja människors vardag – det ska vara rekvisita och inte ta över på något sätt.

Vilken möbel eller inredningsdetalj som du har formgivit är du särskilt stolt över?
Under pandemin formgav jag en multifunktionell dagbädd åt Fabric Forest, som är en Start-Up med stort fokus på cirkulär design. De tillverkar ett slags pappersgarn av träd från den svenska skogen som vi har använt det för att sticka madrassen, väva textilerna och fläta botten. Stoppningen är gjord av ullspill och stommen tillverkad av svensk kärnfuru. Det är ganska ovanligt – den absoluta majoriteten av träet i svenska möbler importeras från utlandet. Under utvecklingsarbetet har jag strävat efter att göra designen så stilren som möjligt och använt mig av minimalt med material. Jag är väldigt stolt över resultatet och tycker att dagbädden på många sätt representerar mig och vad jag vill åstadkomma som formgivare.

Dagbädd designad av Marie-Louise Hellgren

I serien Länge leve möblerna intervjuar Envivo inredningsproducenter och formgivare för att sprida kunskap om hur framstående aktörer inom branschen arbetar med hållbarhet.