I ett pågående projekt studerar forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola hur ett familjebaserat psykosocialt stödprogram, The Family Talk Intervention, kan stödja barnfamiljer när någon i familjen är svårt sjuk. Nu får projektet ytterligare anslag som gör att den forskning som pågår kan implementeras i klinisk praktik och utvärderas både inom ASIH och inom cancervård.
Att prata eller inte prata om döden med barn som har cancer är en fråga som engagerat både vårdpersonal och föräldrar i alla tider. Att en tidigare studie visat att ingen förälder ångrar att de samtalat tycks inte ha påverkat kommunikationen mellan föräldrar och barn de senaste 15 åren, det visar en nyligen avslutad studie.
Forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola har beviljats 4 miljoner för att utveckla en modell för stödjande interventioner för patienter och närstående i samband med allogen hematopoetisk stamcellstransplantation.
Hur mår barn och tonåringar som har en förälder som har cancer eller som har dött i cancer, och vilken hjälp får de? Många gånger glöms barnens behov bort. Den palliativa forskningen på Ersta Sköndal Bräcke högskola berör ofta barn och unga. Nu har två forskare samarbetat med Cancerfonden för att sprida information till tonåringar i denna situation.
På fredag disputerar Megan Weber Falk vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Hon avslutar då fyra års studier där hon forskat om psykosociala åtgärder hos barn i åldern tre till 19 år, som mist en förälder i cancer. - Om någon vuxen i en familj dör så påverkas både barn och familj för resten av livet, allt blir inte bra bara för att det har gått ett år, säger Megan Weber Falk.
Unga vuxna som förlorat en förälder känner det meningsfullt att delta i forskning, både för att kunna hjälpa andra, men även som terapi för dem själva. Det visar en ny nationell studie gjord av forskare från bland annat Ersta Sköndal Bräcke högskola.