Malins bild- & sångpoesi i Rumänien: dag 15 - BLUNDA OCH RES TILL RUMÄNIEN

Jag är en blundflygerska. Vet aldrig var jag hamnar. Söker röster. De ursprungliga, ofixade. De som hör dagen och natten till. Morgonen och aftonen. Spadens sånger och önskans. De som mullrar i strupen eller gråts fram. Var jag än reser på landsbygden kan människor skapa framtid. Sin egen verklighet. Klara sig. Vi får panik då frysen smälter av minsta strömavbrott. Här saltas och syltas. Hängs korvar och sköts lamm.

Djuren. De har en sorts personligheter här. Vore jag gris skulle jag flyttat till Maramures kullar. Rusa runt o vägra gå hem. Smyga in när när jag har rusat klart och jagat nån dum gås förbi gårdvar nät han inte vaktar å vallar. 

De jag möter presenterar alltid sina djur. Klappar oxen och visar stallet. Litet och lågt.

De talar med varandra. Häst och oxe. Gris och katt. Kanske inte katten. Hon sprätter iväg och är mer som en rastlös 14 åring med för långa ben att hålla rätt på. Slicka o putsa, vädja, spinna. 

Jag reser på landsbygden. Städerna helt annorlunda. Uppkopplade och moderna. Finare än hemma. Vackra stadsesteter. Otroliga byggnader. Väldig arkitektur från tid före kommunismen. Olika rustade. Men mäktiga oavsett renovering. Operahus och krogar. Unga människor som växt upp efter revolutionen. Som aldrig stått i kö en natt för en flaska mjölk. Finns ingen likhet med gårdarna jag är på. De självhushållare som nu driver egna bruk efter de kollektiva kolshoserna. De som alla bönder tvingades bo på för att producera för staten. 

Tänker på alla mina bondevänner hemma i Sverige. En sorts moderna kolshoser har de omvandlats till. I folkets tjänst. I händer på statens nycker. Sveriges slavar. Ensamma om våndan att få allt att gå runt men själva knappt smör på bordet. Statliga avtal kastar dem hit o dit och svårt hänga kvar. Banken o staten styr..en sorts outtalad diktatur det med. 

Jag får stora berättelser i var stuga här. Men jag har ej tolk. Hör fragment. 

Någon sa här finns fem länder i ett och många folk. Märker det! Så mycket att söka och hitta. Vara i. 

Ingen talar om grannen Ukraina. Man måste odla nu. Rumänien ligger i kitteln av kulturer o folkvandringar. I syd Bulgarien, väst Serbien o Ungern, norr Ukraina o öst Svarta Havet med sjöfart o kopplingar till Ryssland, Georgien, Armenien, Kurdistab, Turkiet. Längs med hela sydslätten Donau vars pråmar går till Tyskland. 

Att det är oro i norr i Ukraina är liksom en annan plats. Ukraina betyder gränslandet. Jag ser dess kullar. Vet att sångerskornas övertonsklanger är trollbindande där... 

Det vet jag.