2050: Ökade investeringar i jordbruksforskning viktiga

Befintlig mark behöver användas mer effektivt

För att ge mat åt en växande världsbefolkning krävs kraftigt ökade investeringar i forskning och utveckling, och en bred användning av nya teknologier, jordbruksmetoder och sorter av grödor.

FAO:s senaste prognoser tyder på att världens jordbruksproduktion måste öka med 70 % till 2050 för att mätta ytterligare 2,3 miljarder munnar. Nya beräkningar visar också att de största framstegen kan göras genom att öka avkastningen och odlingsintensiteten på mark som redan odlas, snarare än att odla upp ny mark.

Globalt förväntas 90 % av den ökningen i produktion som krävs komma från ökad avkastning och odlingsintensitet, och bara 10 % från utökade odlingsarealer. För fattigare länder uppskattar FAO att förhållandet är 80 % ökade skördar och 20 % utökad odlingsyta. I länder med brist på mark måste nästan all tillväxt komma från ökad avkastning.

Klimatförändringar, vattenbrist och andra utmaningar

Klimatförändringarna gör det ännu viktigare att öka skördarna. Om temperaturerna ökar med mer än 2°C förväntas möjligheterna att producera mat att försämras kraftigt i världen, och skördar av viktiga grödor som majs kan minska. Nedgången kommer att vara särskilt tydlig i regionerna runt ekvatorn - i Afrika, Asien och Latinamerika kan skördarna minska med 20-40 % om inte effektiva åtgärder görs.

Ny teknologi och förbättrade metoder kommer att behövas för att hantera klimatförändringarna, och den snabbt ökande vattenbristen. Dessutom behövs mer resurser för att komma till rätta med de skördeförluster som sker efter att skörden bärgats.

Prioriterade områden för åtgärder

Det finns flera områden där förbättrade jordbruksmetoder och ny teknologi kan användas för att öka produktionen:

- Effektivare användning av insatsvaror. Detta kommer att bli allt viktigare ju knappare naturresurserna blir och ju högre priserna på fossila bränslen, kväve och fosfor blir.

En lovande teknik är jordbruk utan plöjning - gårdar som använder sig av denna metod minskar sin bränsleförbrukning med i genomsnitt två tredjedelar samtidigt som jorden kan binda mer koldioxid.

Växtnäring kommer att behöva användas mer effektivt genom större återcirkulering av kväve på gårdar och ökad användning av kvävefixerande växter. Också vatten kommer att behöva användas mer effektivt, genom metoder som uppsamlande och lagring av regnvatten och bevarande av markvatten.

- Förbättrade sorter av grödor. Växtförädling kan ge förbättrade sorter som ökar avkastningen, minskar förluster och gör jordbruket mer motståndskraftigt mot klimatförändringarnas effekter och vattenbrist. Men nya teknologier måste också utvärderas för att möjliga negativa effekter på miljö och människors hälsa ska kunna undvikas.

- Omfattande investeringar i jordbruksforskning och utveckling. På grund av klimatförändringarna och vattenbrist kommer behovet av kraftiga offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling att öka om jordbruket ska kunna dra nytta av nya teknologier och metoder.

- Att använda de medel som finns. Samtidigt som nya teknologier undersöks behöver man uppmuntra till att de framsteg som redan gjorts använts. Idag producerar många jordbruk mindre mat än de skulle kunna om de använde de förbättrade utsäden och skördetekniker som redan finns. Det kan bero på att man saknar ekonomiska incitament, information, rådgivning eller tillfälle att lära sig teknikerna.

Expertforumet

På Expertforumet om mat åt alla 2050 samlas experter inom jordbruk, landsbygdsutveckling, tryggad tillgång till mat och hunger tillsammans med FAO:s experter för att tackla frågor om vad som kommer att behövas för att en växande världsbefolkning ska kunna äta sig mätt till år 2050.

Forumet äger rum i FAO:s högkvarter i Rom 12-13 oktober och följs av Toppnivåmötet om tryggad tillgång till mat, som hålls 16-18 november.