Med 2050 i sikte - miljardinvesteringar i jordbruket nödvändiga

Expertforum ser över behoven

Det måste satsas 597 miljarder kronor om året inom jordbruket i fattigare länder om det ska finnas tillräckligt med mat för 9,1 miljarder människor år 2050. Jordbruksinvesteringarna måste alltså öka med omkring 50 %.

Investeringarna behöver ske bland annat inom produktion av grödor och boskap, och inom vidareförädling (inklusive kylhållning, förvaringsanläggningar och marknader).

Privata investeringar viktiga

Investeringsbehoven för 2050 inkluderar 143 miljarder kronor till produktion av grödor och 93 miljarder kronor till boskapsproduktion. Mekanisering är det enskilt största investeringsområdet, följt av utbyggda och förbättrade bevattningssystem. Ytterligare 360 miljarder kronor behövs till vidareförädling.

Största delen av dessa investeringar, både inom jordbruket och i förädling och distributions, förväntas komma från privata investerare, bland annat lantbrukare som köper verktyg och maskiner, och företag som investerar i anläggningar för vidareförädling.

Offentliga medel behövs också

För att uppnå ett bättre fungerande jordbrukssystem och trygga tillgången till mat behövs också offentliga investeringar. Prioriterade områden är bland andra: i) forskning och utveckling inom jordbruket; ii) storskalig infrastruktur som vägar, hamnar och elektricitet, och jordbruksinstitutioner och rådgivningstjänster; iii) sanitet, tillgång till rent vatten, sjukvård och utbildning, särskilt av kvinnor.

Men år 2000 var de globala offentliga utgifterna för forskning och utveckling inom jordbruket bara 165 miljarder kronor. Det officiella biståndet till jordbruket minskade i summa med cirka 58 % mellan 1980 och 2005, och sjönk därmed från 17 % av biståndet till 3,8 %. I dagsläget är det ungefär 5 % av biståndet.

Av de nya nettoinvesteringarna i jordbruket skulle så mycket som 208 miljarder kronor behövas i världens folkrikaste länder - Indien och Kina. Afrika söder om Sahara skulle behöva 79 miljarder i investeringar, Latinamerika och Karibien 144 miljarder, Mellanöstern och Nordafrika 72 miljarder, Sydasien 144 miljarder och Östasien 172 miljarder.

Regionala skillnader

Siffrorna visar på stora regionala skillnader i investeringarnas inverkan, sett till per capita. På grund av skillnader i befolkningstillväxt väntas till exempel Latinamerika nästan halvera sin arbetskraft inom jordbruket, medan Afrika söder om Sahara väntas dubblera sin. Det betyder att år 2050 kan en arbetare inom jordbruket i Latinamerika ha 28 gånger så stort kapital - eller fysiska tillgångar som utrustning, mark och boskap - som en kollega i Afrika söder om Sahara.

Utländska direktinvesteringar inom jordbruket i fattigare länder skulle kunna ge ett betydande bidrag till att överbygga investeringsklyftan.

Men det finns politisk och ekonomisk oro för utländska markförvärv (så kallade "land-grab"-investeringar) i fattiga länder utan tryggad tillgång till mat. Sådana avtal borde utformas så att de maximerar vinsterna för värdbefolkningen, ökar deras tryggade tillgång till mat och minskar fattigdomen.

Den 12-13 oktober håller FAO Expertforum för mat åt alla 2050 i Rom. 300 ledande experter från hela världen deltar. Se mer på forumets hemsida (engelska).

Läs mer:

Bakgrundsdokument om investeringar (eng.)

Bakgrundsdokument om jordbruket 2050 (eng.)

Information till media (eng.)

Världstoppmötet om tryggad tillgång till mat (eng.)