Den som är störst måste våga gå först. Sillkvoterna i Östersjön beslutade för 2025.

EU:s ministerråd har nu fattat beslut om kvoter i Östersjön 2025. Man följer de vetenskapliga råden och höjer sill-kvoten i centrala Östersjön med 108 procent. Den svenska regeringen har tryckt på för en försiktigare hållning, något som också Fiskbranschens Riksförbund med sina medlemmar inom förädlingsindustrin och handeln stödjer fullt ut. Tyvärr utan gehör från andra medlemsstater. Och hemma i Sverige har sill- och strömming-kvoterna blivit föremål för politisk opportunism, där man gärna skyller på sittande minister för en negativ utveckling som pågått under lång tid. Oron för Östersjösillen är med största sannolikt helt befogad och det som är gjort är gjort, men ingen löser ekvationen genom att skylla ifrån sig eller att blunda. Fiskbranschens Riksförbund manar till enighet bakom omsorgen av Sveriges största fiskeresurs, oavsett politisk tillhörighet eller andra särintresssen.

Enligt Internationella Havsforskningsrådet (ICES) ser det bättre ut för sillen än föregående år, men lek-biomassan är fortsatt låg och det finns en uttalad riskmedvetenhet i ICES uttalanden. EU-kommissionens förslag blev att följa den vetenskapliga rådgivningen och därmed höja sill-kvoten i centrala Östersjön med 108 procent. Ministerrådet har nu fattat beslut i enlighet med EU-kommissionens förslag. Fiskbranschens Riksförbund och flera andra berörda aktörer har envist förespråkat en mer återhållsam hållning, med hänvisning till den stora osäkerhet som ICES redovisar.

Den svenska regeringen är inne på samma linje och har tidigare meddelat att kvoterna för sill och strömming i centrala Östersjön inte bör öka, utan i stället minska jämfört med idag. Och så här sade Landsbygdsminister Peter Kullgren på väg in till det avgörande förhandlingsmötet 21 oktober:

– Jag kommer ju hit i dag med den restriktivaste linjen som Sverige har intagit. Nu gäller det att försöka ro det i land och landa så låga kvoter som möjligt. (Göteborgs-Posten 22/10 2024).

Man behöver inte vara politisk kommentator för att förutse den svenska media- och åsiktsstorm som kommer att bryta ut kring resultaten av förhandlingarna. Sverige är en av 27 medlemsstater i EU och vi råder inte över utgången i varje förhandling och varje beslut. Men för alla som vill värna vår största fiskeresurs vore det smakfullt med uppslutning bakom en historiskt restriktiv hållning, i stället för splittring och pajkastning. Sverige är största kvotägare i Östersjön och vår position i framtida förhandlingar skulle stärkas väsentligt om alla goda krafter enades. Den som är störst måste våga gå först, men då kan vi inte visa sprickor i fasaden. Här måste politik och andra debattörer sätta det nationella intresset framför egna kortsiktiga mål. Östersjön kommer behöva många mandatperioder och långsiktiga åtgärder för att återigen bli hållbart ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Därför måste politiskt engagemang och styrmedel i sakfrågorna prioriteras och säkerställa att alla dessa hållbarhetsmål kan uppnås.

Fiskbranschens Riksförbund ser också ett behov att ICES nu kompletterar sina analysmetoder och tar hänsyn till snittvikt inom beståndet som bas för sina rekommendationer. Det är viktigt att fångsterna är av sådan kvalitet att vi skapar bästa möjliga förutsättningar för att producera till direkt human konsumtion.