Låt sjömaten vara en del av svensk livsmedelsberedskap

Tidigare i år presenterades ett betänkande på drygt 300 sidor från Statens Offentliga Utredningar; ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”. Betänkandet skickades på remiss till inte mindre än 164 olika instanser – varav inte en enda intresseorganisation inom sjömatsektorn. Hur nyfikna vi än var på exempelvis Fortifikationsverkets och Riksbankens synpunkter så fick vi snabbt Regeringskansliets godkännande att yrkesfiskets och vattenbrukets organisationer samt Fiskbranschens Riksförbund skulle få lämna svar på remissen. Så hur mycket utrymme fick då sjömaten i betänkandet?

Fiskbranschens Riksförbund gjorde en enkel sökning på enskilda nyckelord i dokumentet och hittade följande:

• Yrkesfiske – 1 träff
• Fiske – 10 träffar (plus några referenser till fiskeripolitiken)
• Insjöfiske – 0 träffar
• Fiskodling – 0 träffar
• Vattenbruk – 14 träffar
• Beredningsindustri – 0 träffar
• Mottagning – 0 träffar

Detta i en text på över 300 sidor… Vid samtliga träffar rör det sig om korta, ibland summariska, stycken utan utvecklade resonemang eller analys. Oftast uppträder orden i uppräkningar, exempelvis med andra typer av primärproduktion.

Som jämförelse kan nämnas att på de första drygt 100 sidorna nämns jordbruk, jordbruksmark och jordbruksprodukter fler än 50 gånger och ordet morötter får samma antal träffar (1) som yrkesfiske. Fiskbranschens Riksförbund ser med stor förvåning på att utredningen inte i större utsträckning värderar och analyserar de blå näringarnas möjlighet att upprätthålla god livsmedelsförsörjning – inte minst i ett beredskapsperspektiv.

Yrkesfisket, fiskbranschen och vattenbruket har enorm potential för svensk livsmedelsförsörjning. Enbart det pelagiska fisket skulle (enligt egna uppgifter) kunna förse Sverige med 1 miljard serveringar årligen – självklart under förutsättning att fisket sker för human konsumtion samt landas och bereds på svensk mark. Yrkesfisket är också den enda svenska primärproduktion som snabbt kan skalas upp, om och när så krävs. Detta utan andra nödvändiga insatsvaror än bränsle – och med mat levererad till svenska bord inom ett eller ett par dygn.

Vidare är vattenbruket en svårt eftersatt näring i Sverige, huvudsakligen på grund av komplicerade och rättsosäkra tillståndsprocesser. Med exceptionell vattenrikedom och -variation finns en stor volympotential med enorm betydelse för svensk resiliens i kris och krig.

Snabba åtgärder krävs för att öka pelagiskt fiske för direkt human konsumtion, för att öka landningarna i svenska hamnar, samt för att skala upp svenskt vattenbruk. Parallellt måste berednings- och förädlingsindustrin ha tillgång till konkurrenskraftig råvara även från tredje land. Allt detta för att hela värdekedjan ska vara stark och kunna växa. De kapaciteter som inte överlever i fred, finns inte att tillgå i kris och krig!

Livsmedelsberedskap har aldrig varit högre på agendan i samhället och sjömaten har aldrig varit viktigare. Tyvärr får vi konstatera att vi som sektor har en bit kvar att gå, innan vi får den rättmätiga vikt i det politiska samtalet som sjömaten förtjänar. Men det är bara döda fiskar som flyter med strömmen – så vi kämpar vidare!