Tjänstledighet – guide för dig som arbetsgivare

Vill någon i din personalgrupp segla jorden runt, pröva vingarna som egenföretagare eller kanske hoppa på drömutbildningen – utan att för den skull säga upp sig? Oavsett vad som ligger bakom beslutet att pausa jobbet gäller det att ha koll på vad regelverket säger. Flex guidar dig!

Att vara tjänstledig innebär kort och gott att den anställde är ledig från jobbet (utan lön) men fortfarande har kvar sin anställning. Men vad är det egentligen som avgör om någon får vara tjänstledig eller inte – är det lagen, kollektivavtalet eller arbetsgivaren själv som bestämmer spelreglerna? Och vilka rättigheter har den anställde vid återgång till jobbet? Låt oss bena ut vad som gäller!

Så funkar reglerna kring tjänstledighet – fem saker att ha koll på

1. Paus för plugg kan inte nekas – men får skjutas upp
Har du en medarbetare som vill förverkliga sina pluggdrömmar? Enligt Tjänstledighetslagen för studier har anställda rätt att pausa jobbet på hel- eller deltid under en så lång period som studierna kräver. Det enda kravet är att de har varit anställda i minst sex månader (alternativt minst tolv månader under de senaste två åren).

Innebär detta att du som arbetsgivare måste bevilja en ledighetsansökan på studs, även om det skulle vara svårt att hitta en vikarie? Svar: nej! Viktigt att komma ihåg är att du som arbetsgivare har rätt att senarelägga den begärda ledigheten om den skulle innebära störningar för verksamheten. Så här säger reglerna om detta:
- Max sex månader får ledigheten skjutas upp om företaget har kollektivavtal (och facket inte går med på en längre period).
- Max ett eller två år (beroende på utbildningens längd) gäller om företaget inte har kollektivavtal.

Omställningsstudiestödet – studieledighet med 80 procent av lönen
Från och med den 1 oktober 2022 behöver steget från en heltidslön till CSN-pengar inte längre bli lika förödande för plånboken. Nu kan nämligen den som är mitt i arbetslivet och vill vara tjänstledig för studier söka ett statligt omställningsstudiestöd hos CSN, något som för de flesta innebär att du får ut cirka 80 procent av lönen under ett års tid.

2. Starta-eget-drömmar? Kör i vind!
Kalle vill öppna café men fortfarande ha kvar tryggheten av en anställning – vad gäller? Jo, att vara tjänstledig för att starta eller driva vidare ett eget företag är också reglerat i lag, närmare bestämt Lagen om ledighet för att bedriva näringsverksamhet.

Detta gäller:
- Du måste ha varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna (eller totalt tolv månader under de senaste två åren).
- Du kan vara ledig i max sex månader.
- Din egen verksamhet får inte konkurrera med arbetsgivarens.
- Ansökan måste göras senast tre månader innan du vill påbörja din ledighet.

3. Vård av familjemedlem är också ett okej skäl
Har din medarbetare en familjemedlem, släkting eller nära vän som blivit allvarligt sjuk? Även här är lagen tydlig med vad som gäller för den som behöver vara ledig från jobbet. Förutsatt att det handlar om en allvarlig sjukdom regleras detta nämligen i Lagen om ledighet för närståendevård. Under tjänstledigheten kan den anställde få så kallad närståendepenning från Försäkrings­kassan.

4. Jobb hos en annan arbetsgivare, då?
Ja, här ser det lite annorlunda ut. Det finns inga bestämmelser i lagen som ger den anställde rätt att pröva lyckan hos en annan arbetsgivare. Vissa kollektivavtal kan ha speciella villkor, och undantag kan också göras för den som är sjukskriven. Men i de allra flesta fall ligger beslutet att bevilja eller inte bevilja ledigheten helt och hållet hos dig som arbetsgivare.

Med detta sagt är det vanligt att den anställde ändå får grönt ljus från arbetsplatsen för att testa annat jobb – eller för den delen för att “bara vara ledig” (om exempelvis reslusten kallar) under några månaders tid. Vid en sådan överenskommelse med den anställde är det bra att se till att tidsperioder och villkor för tjänstledigheten finns tydligt nedskrivna.

5. Lisa tröttnade på studierna, har hon rätt att komma tillbaka i förtid?
Ja, en tjänstledighet kan alltid avbrytas i förtid på den anställdes begäran. Men även här finns det ett visst utrymme att spela med för dig som arbetsgivare. Har den anställde varit ledig i mer än en vecka (men mindre än ett år) kan ni skjuta upp återkomsten i upp till två veckor. Har den anställde varit borta längre än ett år får den skjutas upp max en månad.

Vilka rättigheter har då den anställde under tjänstledigheten? Får du som arbetsgivare lov att ändra på saker och ting medan medarbetaren är borta? Kort svar: nej, i princip inte. Medarbetaren behåller sin anställningstrygghet – som arbetsgivare kan du alltså varken säga upp eller avskeda någon enbart för att hen är eller har varit ledig. Däremot är en uppsägning på grund av arbetsbrist fullt möjlig även under en pågående tjänstledighet (förutsatt att turordningsreglerna följs).

Som huvudregel har tjänstlediga också rätt att gå tillbaka till de arbetsuppgifter som de hade förut. Men undantag finns även här! Om det exempelvis har skett en större omorganisation kan det hända att medarbetaren inte kan få exakt samma arbetsuppgifter när hen kommer tillbaka – de måste dock fortfarande vara likvärdiga.

Förenkla frånvarohanteringen med Flex HRM
Vab, sjukfrånvaro, semester och tjänstledighet… Tycker du och dina kollegor att det är krångligt och tidskrävande att hålla koll på frånvaron hos er personal? I vårt personalsystem Flex HRM finns allt som behövs för att jobba effektivt. Medarbetarna kan snabbt och enkelt lägga in sin sjukfrånvaro och ansöka om ledighet som chefen beviljar eller avslår – allt som krävs är några klick i datorn eller mobilen. Chefer och administratörer har en perfekt överblick över både planerade ledigheter och sjukfrånvaro i sitt team – och med ett smidigt digitalt flöde förenklas också jobbet för er löneavdelning. En glasklar win-win, alltså!

Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer om hur Flex HRM kan underlätta arbetsdagen för dig och dina kollegor.