Spänt läge i Arktis kräver bredare militära samarbeten

För att förhindra militära incidenter i Arktis bör USA och dess samarbetspartners återuppta samtal med Ryssland. Det är en av slutsatserna i en rapport från U.S. Naval War College projekt Newport Arctic Studies Initiative 2020 som två militära lärare från Försvarshögskolan deltagit i.

– För att bevara fred i Arktis-regionen krävs säkerhetspolitisk stabilitet. De Arktisfora som existerade före Rysslands annektering av Krim 2014 har pausats eller upphört att fungera. Samtidigt ökar den militära övningsverksamheten i regionen och då ökar även risken för missförstånd och felbedömningar. USA och Natoländer övar i Nordostpassagen, vilket utmanar Ryssland. Ryska marinstridskrafter uppträder allt längre väst- och sydväst i Nordostatlanten och utmanar därmed USA. I takt med att den Arktiska Oceanen öppnar sig för sjöfart och resursutvinning, kommer den militära aktiviteten och närvaron att öka ytterligare. Det berör även kustbevakningar, isbrytare och sjömätningsfartyg – som kan vara militärt, semi-militärt organiserade eller civilt organiserade – och lösa civila och militära uppgifter, säger Stefan Lundqvist, örlogskapten och forskare vid sektionen för gemensamma operationer vid Försvarshögskolan.

Många faktorer bakom ökad instabilitet

Rapporten från projektgruppen Newport Arctic Studies Initiative 2020 sätter ljus på den snabba försämringen av säkerhetsläget i Arktis. Rapporten pekar på flera bakomliggande faktorer:

• Snabbt ökande temperaturer som leder till avsmältning av kärnis, vilket ger ökad tillgänglighet till havsområden för sjötransporter och skapar nya möjligheter både på land och till havs.
• Ökat intresse från fiskerinäringen för att fiskbeståndet ökar, bland annat till följd av att fisk migrerar till kallare vatten.
• Nya möjligheter att utvinna mineralfyndigheter samt olja och gas drar också till sig ökat intresse.
• Nya handelsleder för globala sjötransporter och nya undervattenskablar för kommunikation.
• Geopolitisk rivalitet - Rysslands militära upprustning längs sin norra kust, Kinas starka geoekonomiska och geopolitiska offensiv i Arktis, fler icke-arktiska stater visar ökad närvaro i regionen genom forskning och investeringar.

– Vi lyfter också fram USA:s sena uppvaknande avseende potentialen och riskerna i Arktis ekonomiska och militära utveckling och amerikanernas starkt ökade militära närvaro i Nordostatlanten, på Grönland och Island, samt i Norge. Även Färöarna har återigen blivit säkerhetspolitiskt intressant. Grönland är i ”skottlinjen” för programmerade banor för ballistiska kärnvapenmissiler vid en konflikt mellan Ryssland och USA. Olösta gränsdragningar i området innebär risker för friktioner och eventuella konflikter mellan kuststater, säger Stefan Lundqvist.

Nordiska länder berörs också

Samtliga Arktiska stater har antagit, eller är på väg att anta, nya strategier för regionen.

– Utvecklingen berör i högsta grad även Finland, Norge och Sverige. De tre länderna har sedan i september 2020 ett nytt tri-lateralt avtal om att utveckla ett operativt militärt samarbete i regionen, säger Stefan Lundqvist.

Lundqvist var tillsammans med kommendörkapten Andreas Forsman, chef för operativa avdelningen vid Försvarshögskolan, de svenska representanterna i US Naval War College (USNWC) Newport Arctic Studies Initiative 2020. Projektet involverade militära och civila experter och forskare från sju av åtta Arktiska stater. Under 2020 har projektgruppens forskare presenterat de senaste rönen, medan officerarna som verkar i Arktisområdet har delat sina erfarenheter. De vittnar alla om att det säkerhetspolitiska läget i Arktis är spänt och riskerar att förvärras om man inte vidtar åtgärder. Åtgärderna består framför allt i att öppna för regelbunden dialog mellan samtliga åtta stater i Arktis, inklusive Ryssland som inte deltog i projektet.

– Det är långt ifrån givet för till exempel USA att bjuda in Ryssland till samtal om säkerhet i Arktis, men vår slutsats är att det är en mycket viktig åtgärd för att förhindra militära incidenter i området, säger Stefan Lundqvist.

Rapportens rekommendationer

Rapporten presenterar ett antal förslag till politiska och militära beslutsfattare:

• Separera frågor om ekonomiska sanktioner mot Ryssland från behovet av säkerhetspolitisk dialog mellan militära företrädare.
• Återstarta mötet mellan arktiska försvarschefer (Arctic CHOD Meeting) och bjud åter in Ryssland att delta.
• Bjud in ryska företrädare att medverka i nästa omgång av Newport Arctic Studies Initiative, som äger rum 2021, och även till International Seapower Symposium 2021, som båda arrangeras av U.S. Naval War College.
• Bjud åter in Ryssland till mötet Arctic Security Forces Roundtable.
• Nato-länder och partners i Arktis behöver juridiskt avgöra sina interna tvister om gränsdragningar och rättigheter i syfte att skapa prejudikat inför förhandlingar med Ryssland.

Publikation:

Conflict Prevention and Security Cooperation in the Arctic Region: Frameworks of the Future, U.S. Naval War College, november 2020, Walter Berbrick och Lars Saunes (redaktörer), Mary Thompson-Jones; U.S. Naval War College; Rachael Gosnell och Dmitry Shvets, U.S. Navy; Earl Potter, U.S. Coast Guard Academy; Brian Sittlow, Council on Foreign Relations; Joshua Tallis, Center for Naval Analysis; Richard Cobb, Royal Canadian Navy; Wilfrid Greaves, University of Victoria; Anders Friis, Kongelige Danske Marine; Johannes Riber och Steen Kjærgaard, Forsvarsakademiet, Danmark; Erkki Mikkola, Marinen, Finland; Tor Ivar Strømmen och Ingrid Handeland Sjøkrigsskolen, Norge; Andreas Forsman och Stefan Lundqvist, Försvarshögskolan, Sverige.